film, Filmloggen, omsett

xXx (2002)


Jäklar vad jag nedvärderade den här filmen när det begav sig. Jag höll ut i väntan på Die Another Day och jag hade inget till övers för detta trippel-x-skit thank you very much. Det är synd att jag inte såg den på bio 2002 för jag tror att jag skulle ha gillat den – när jag väl såg den var jag några år äldre och var för brådmogen för att ge den en chans. När jag nu ser xXx för andra gången i mitt liv, 20 år efter den kom, visar den sig vara en härlig upplevelse! Tydligen är det filmer som denna och Lara Croft: Tomb Raider som är precis den typen av popcornfilmer jag längtar efter nuförtiden; det fiktiva kontraktet mellan dessa filmer och publiken är tunt som ett potatischips och de bär på sina absurda förödelser med ett bonnadumt flin. Att huvudpersonen är en adrenalinjunkie är nästan allt vi behöver veta för att actionscenerna ska bli vettiga; det året hade Jackass: The Movie premiär och det råder ingen tvekan om att trailern spelades före xXx.

Jag minns att jag tyckte att Vin Diesel var en riktig surstubbe och att han saknade all sorts karisma. Men det var helt klart innan jag hade sett Fast & Furious del 98. I den här filmen är han faktiskt ganska charmig… och han ska vara någon sorts anarkist? Jag kan arbeta med det. Marton Csokas kan spela skurk hela dagen och Asia Argento som femme fatale är osökt casting. Jag kan se nu vad jag förnekade år 2002, att det fanns en viss oro för att Bond inte var tillräckligt ”cool” för det nya millenniet. Det är lätt att håna Die Another Day idag men man får komma ihåg att flåset i nacken från saker som xXx och Mission: Impossible II var kännbart och trovärdigt. Så låt oss alla försöka ha lite nåd över Die Another Day, för det är trots allt inte en hemsk version av xXx.