dagböcker, kritik

Söndag 3/6 2022


Nästan en miljon Rohingyer, fast i Bangladesh
Ingen har något emot att ta emot dem, antar jag?
Alla vill befria Burma?
Men morgontidningen informerar mig om att USA ”tröttnat på rollen som hela världens sheriff”
som att ja
”det måste man ju förstå”.
En fantastiskt givmild inställning, med tanke på att kriget pågår hundra mil från våra kuster och inte Bidens.
Vem bad denna ”sheriff” att invadera länder utan anledning och skratta åt folkrättslagen?
Samma som bett Ryssland göra detsamma: Ingen alls.

Jag håller helt med Zizek, om det är en ny kapplöpning vi ser så är det lika bra att sätta igång; strunta i det ”europeiska”, sök banden i resten av världen; bli internationella på allvar.
Ett luspankt Ryssland kommer söka sig österut och söderut.
Som vanligt kan Det Enade Europa, denna vår goda gamla koloniala kloss, inte se Mellanöstern och Afrika.
”Vi” säger att ”vi” är enade, men det är inte bara samma ideal som Putin eftersträvar i öst utan rimligen också precis vad han utgår från att ”vi” också ska göra.
De som står enade står isolerade.
Tänk inte Europa.
Tänk jorden.

Om inte nu…