NĂ„got mĂ€rkligt hĂ€nder i Jackie Chans Police Story. Det sker gradvis och det Ă€r bĂ„de effektivt och genuint överraskande. Den gĂ„r inte frĂ„n skratt till grĂ„t, eller frĂ„n humor till allvar, inte riktigt
 men den byter kĂ€nsla. Vi gĂ„r frĂ„n att skratta till att heja.

I början av filmen gĂ„r den inte att ta pĂ„ allvar – Jackie Chan rattar en bil och dundrar rakt genom en kĂ„kstad i nerförsbacke, men tutar pĂ„ ett roligt sĂ€tt sĂ„ att vi vet att han Ă€r en good guy. Hans akrobatiska konster som dubbat honom till Buster Keaton av kampsportsfilmen Ă€r inte lika markanta som hans ofantligt jönsiga romantiska bekymmer – han fĂ„r en tĂ„rta i ansiktet Ă„tminstone tvĂ„ gĂ„nger och otaliga tillfĂ€llen kan man lĂ€gga till ett sĂ„nt dĂ€r wĂ€ppi-wĂ€ppi-wÀÀ.

Dessa inledande fadÀser handlar om en kvinna som ska vittna mot maffian. Naturligtvis Àr Jackie supersnuten som ska vara hennes eskort. Han Àr inte bara bÀst pÄ att hoppa, sparkas, slÄss och skjuta pickadoll, han Àr ett jÀkla hygglo ocksÄ; polischefen tycker han Àr sÄ mysig att han fÄr sköta det mesta av polisstationens PR nÀr han inte Àr ute och haffar skurkar.

Ack, men Jackie Ă€r ocksĂ„ förlovad med en ung dam som sĂ„klart Ă€r mycket bra pĂ„ att missförstĂ„ saker och springa ivĂ€g utan att lyssna pĂ„ förklaringar. Man kan undra hur hon orkar eftersom han Ă€ndĂ„ springer efter henne – till och med nĂ€r hon gasar ivĂ€g pĂ„ sin vespa kommer hon ingenstans, eftersom Jackie har nypor av jĂ€rn.

Vad sa jag, tvÄ tÄrtor i ansiktet? Ja, men det lÄter vÀl rimligt? Kanske tre. Jackie Àr lika bra pÄ att fÄ dem i ansiktet som han Àr pÄ att sparka lakejer sÄ att de flyger med full fart rakt in i bilrutor som helt sonika krossas i sin helhet. Lika rafflande Àr scenen dÀr han mÄste svara ett halvt dussin ringande telefoner och snart finner sig omringad av sladdar och lurar, minst lika utmanande fiender som gangsters.

Men sÄ hÀnder nÄgot, som sagt. Saker tar en lite mer dramatisk vÀndning nÀr Jackie anklagas för mord, blir misstÀnkt av polisen och jagas av sina egna. Först verkar det hÀr inte vara nÄgot mer Àn en till drÄplighet i mÀngden, men ju ettrigare Jackie blir desto mer börjar vi kÀnna att nÀ, nÀmen det hÀr Àr ju INTE OKEJ! HÀr gÄr en kille omkring och gör sitt bÀsta för att vara schysst mot allt och alla utan att fÄ nÄgot för det och sÄ ska nÄgon taskmört komma och pinna ett mord pÄ honom. Jackie exploderar i ett fenomenalt ursinne mot slutet, som utspelar sig i en galleria av klassiskt 80-talssnitt. Koreografin Àr magnifik och ett sÀrskilt stunttrick Àr sÄ fantastiskt att filmen loopar det tvÄ gÄnger rakt upp och ner framför vÄra ögon som en GIF. Helt rimligt.

Filmen, som rĂ€tt nyligen dykt upp pĂ„ Criterion tillsammans med sin uppföljare, har blivit nĂ„got av en actionklassiker. Är den lika bra som Bruce Lee-klassiker som Fruktans nĂ€var eller en amerikansk motpart som Die Hard?

Nja, i slutÀndan tycker jag vÀl att Police Story Àr lite för rÄ i kanterna för att helt landa pÄ alla fyra nÀr man ger den knuffen som ska skilja fin frÄn finfin. Men det Àr ett jÀkla drag och gott om skratt och det Àr inte fel det heller.

FREDRIK FYHR


Ging chaat goo si. 1985 HONGKONG 100 min. fÀrg/35mm/2.55:1. R: Jackie Chan, Chi-Hwa Chen. S: Jackie Chan, Maggie Cheung, Brigitte Lin, Kwok-Hung Lam, Bill Tung, Yuen Chor, Charlie Cho, Chi-Wing Lau, Hark-On Fung, Hing-Yin Kam, Mars, Tai-Bo, Ken Tong, Fat Wan, Fung Woo.