TRAILERS:
Videosöndag 18/6 2017
15.30-17.30. ATLANTIS (public domain)
Visst vill du se den första danska långfilmen, en tidig melodram av pionjären August Blom och Nordisk Film, världens första europeiska arthouse-bolag. Den mjältsjuka intrigen cirkulerar kring en läkare (Olaf Fønss) som sörjer sin fru, som hospitaliserats när hon drabbats av “hysteri”, samtidigt som han på en själasökande resa attraheras av populär Berlin-dansös (Ida Orloff) – ärkefreudianska psykologiska konflikter uppstår, och de får en dynamisk final ombord det dödsdömda SS Roland – ett uppenbart substitut för Titanic!
Återigen, i de här gamla filmerna kan lite vad som helst hända. Atlantis var en dyr produktion som blev en utskälld flopp när det begav sig – detta var ju bara året efter Titanic och man ansåg att filmen utnyttjade katastrofen på ett smaklöst sätt (en typ av ”skräpkonst”-anklagelse som Nordisk ofta fick utstå när det begav sig) – men den har hyllats i efterhand som ett stumfilmsmästerverk och en av de tidiga moderna filmerna. Det är också en osedvanligt mogen film för sin tid, både i form av mångsidiga psykologiska insikter och ett tekniskt hantverk som är helt oklanderligt. Jag har själv bidragit med ett smakprov i veckan.
18.30-20.30. ARSENIK OCH GAMLA SPETSAR (DVD, Netflix)
Scarlett Johanssons gäng i Rough Night hade kunnat lära sig ett och annat av de gamla tanterna i den här filmen, som haft ihjäl tretton män och gjort sig av med dem på mycket praktiska sätt. Cary Grant – som aldrig var bättre än han var när han förlöjligades i komedier – ska gifta sig med Priscilla Lane men det verkar tyvärr som att galenskap går i släkten. Förutom att hans mostrar samlar på lik så tror hans kusin att han är Roosevelt, och hans bror är förrymd mördare och psykfånge.
Denna klassiska fars är inget för den som får ont i huvudet av två timmars strikt skrik och flams, men odödlig underhållning för alla andra. Lysande skämt och dumskalligt dråpliga missförstånd sker, skådespelet är alldeles vattentätt, och man får verkligen intrycket av att ingen av dessa världsfrånvända karaktärer är med på noterna. Extra kul med Peter Lorre som ”doktor Einstein”, en timid hjälpreda till nämnda psykfånge som hjälpt till med hans plastikoperation (nämn inte Karloff!).
20.45-22.45. BOYZ ’N THE HOOD (DVD, BR, VOD)
Tupac Shakur var möjligen en skådespelarbegåvning, men han hann inte vara med i någon överdrivet minnesvärd film. Den nya biopicen om honom skulle ursprungligen ha regisserats av John Singleton, som regisserad Tupac i Poetic Justice (1993) slog igenom med Boyz N The Hood för tjugosex år sedan, den första och ursprungliga förortsfilmen med Morris Chestnut och Ice Cube som två bröder på olika sidor av lagen i hooden. Jag har inte sett filmen på sjutton år, och gillade alltid bröderna Hughes Menace II Society (1993) mer, men Boyz är fortfarande den rättvist vedertagna klassikern i denna subgenre och (misstänker jag) ännu bättre än jag minns den. Läs även Nathan Hamelbergs hjärtiga essä om filmen i FLM.
23.15-00.55. EN NATT I NEW YORK (DVD, BR, VOD)
Detta på tal om utspårade nätter – Scorseses After Hours (En natt i New York) såg honom återvända i medelåldern till ett indiefilmskapande på liten budget och snabba infall; Griffin Dunne spelar normis som får ett telefonnummer av främmande kvinna på ett fik, vilket leder till en mardrömslik odyssé av makabra olyckor, bland annat blir han jagad av en mobb som tror han är inbrottstjuv.
Som jag minns det är det här inte en av Scorseses bästa filmer – den bygger på en alltför tunn idé och lider av en maskinell intrig med flera irriterande och orealistiska karaktärer… men den blir bättre ju längre den pågår, den är gjord med engagemang, den har en del fina skådespelare, vissa roliga scener, en och annan makaber detalj; vissa tycker också att den är våldsamt underskattad, så vad vet jag. Jag tänker att det kan vara värt att poängtera att en film kan vara mindre bra men fortfarande inte lika dålig som Rough Night.
01.15-02.45. ALICE (DVD)
Jan Svankmajers svarta, förvridna och helt bisarra tolkning av “Alice i Underlandet” med moloken flicka i smutsig rosa klänning som kastas ner i ett skramligt och skitigt mardrömslandskap fullt av bisarra karaktärer, alla gjorda med oklanderligt obehaglig stop motion-teknik. Att den vita kaninen har gigantiska, sneda framtänder och ögon som nästan ploppar ut ur huvudet är bara ett tidigt tecken på vart filmen är på väg. En enda lång uppvisning i sällsamheter, den ena händelsen är mer kuslig och fantasifull än den andra; inget för alla, som Carroll-purister till exempel – och verkligen inte barnvänligt! – men det är ju därför vi tittar på den mitt i natten.
FREDRIK FYHR