TRAILERS:
Videosöndag 26/3 2017
15.30-17.20. BALLAD OF TARA
Jag vet inte om den här filmen ska flyta omkring i sin helhet på YouTube, men det finns ingen trailer och den är för obskyr för att kunna ses någon annanstans. Tcherike-ye Tara (på engelska ”Ballad of Tara”) är i vilket fall som helst ett besynnerligt mästerverk, och en vital protestfilm; den gjordes 1979, samma år som den iranska revolutionen, och blev förbjuden direkt. Liksom alla regissören Bahram Beizais filmer är den ett vilt uppror mot patriarkala samhällsstrukturer och det iranska i synnerhet, och där många moderna iranska filmer automatiskt blir lästa som politiska kommentarer finns det en viktig skillnad mellan sådana ”kodade” filmer och direkt trotsiga. Filmen har vilda visuella passager men den är gjord med teatral estetik, och logiken i en medeltida saga: Tara, huvudpersonen, är en modern, kompromisslös, arg kvinna som lever i total trots mot den konservativa by som hon återvänt till med sina barn. Berättelsen börjar med att hennes farfar dött, och att dödsboet ska delas ut, varpå hon råkar ut för obstinata friare – därefter börjar hon bli förföljd av ett spöke (!), närmare bestämt en soldat som dött i ett krig och nu av någon anledning är besatt av henne.
Det är en klyscha att prata om ”starka kvinnor” men Tara är kort sagt en elektrisk person som dominerar varje scen hon är med i som om hon vore en Sagan om ringen-dropout. Och den som vill ha en svensk vinkel kan hålla i sig: Hon spelas av Sousan Taslimi, som långfilmsdebuterar med råge; Taslimi fortsatte att kritisera den iranska regimen, fick arbetsförbjud 1986 och flyttade till Sverige 1989, där hon arbetat på scen och på TV; så om du tyckte att hon verkade bekant, så har du en koppling. Ballad of Tara är hursomhelst en lysande film och med allt detta sagt känns det som att den bara väntar på att bli återupptäckt, om än så bara av SVT.
17.30-19.00. KVINNOR OFFSIDE
Om du inte redan listat ut det så stannar vi i Iran ikväll – Jafar Panahis Kvinnor offside är dock en mer lättillgänglig och generellt sett mer lättsam historia. Paradoxalt, får man väl säga, eftersom filmen handlar om en tjej som försöker komma in på en fotbollsmatch där Iran kan kvala in till VM, men eftersom hon inte är man tvingas hon (med ett par andra “utvisade”) tjejer försöka komma runt (och förhålla sig till) förtryckarlagarna som håller henne utanför arenan. Det är alltså en film som har förtrycket rakt i centrum, men Panahi är så trogen till verkligheten (som ju inte är tragisk eller komisk utan mångfasetterad och svårdefinierad) att vi för det mesta kan skratta åt det absurda i dessa lagar. Stilen påminner om en dokumentär, vi hamnar rakt i händelsernas nu och får hänga med på en konstant oförutsägbar berättelse som indirekt lägger upp en fascinerande analys på ett absurt samhälle, samtidigt som den fungerar som en genuin feel-good. Något så sällsynt som en film som andas total verklighet, inklusive förtryck och orättvisor, men samtidigt total livsglädje, utan att bli något annat än uppriktig och intelligent. Det är svårt att sluta titta på den här filmen när den börjar.
20.00-22.00. ABOUT ELLY
Den ”iranska jobbigt läge”-filmens gudfader Asghar Farhadis genombrottsfilm är arketypen för denna av mig påhittade (men inte helt overkliga) subgenre. I hemsökande About Elly reser släkt och vänner till en stuga för en harmlös picknick, men märker efter ett tag att en av vännerna (en dagislärare som ingen riktigt kände speciellt bra) har försvunnit – följderna av detta kusliga mysterium blir intensiva och tragiska. Ja, det är tungsint och sociorealistiskt och visar en helt slumpmässig tragedi som skapar skuld och visar på människans instinktiva beteende. Men alla dessa saker är de saker som Farhadi är en mästare på att skildra. Hans medel är små, och han skulle utveckla dem i sina framtida filmer (Nader och Simin, Det förflutna och bioaktuella The Salesman) men på många sätt är det en perfekt film som står i djup kontakt med vad som ibland kallas det mänskliga tillståndet.
22.20-23.40. UNDER THE SHADOW
Från det mänskliga tillståndet till det övernaturliga tillståndet. Under the Shadow är en finfin rysare i The Others-traditionen men med en Teheran-inramning. Jag har inte mycket att lägga till från recensionen jag skrev i vintras, men det är inte mer än rätt att göra natt med en rysare, och Under the Shadow har flera ganska direkta kopplingar till åtminstone The Salesman… inklusive de där omtalade sprickorna i fasaden.
00.00-01.45. DEEP RISING
Okej, så jag tror vi förtjänar en dålig film nu. Om du vill se en dålig Alien-ripoff så behöver du inte betala fullt biopris för halvmesyren Life när du kan stanna hemma och se en fullgod, halvbra, men inte tråkig, film. Denna gamla 90-talskorsning mellan Titanic och Aliens har Treat Williams som någon slags pirat på Sydkinesiska havet, samt en kamp mot monster ombord en ödelagd lyxkryssare. Jag har sett filmen ett par gånger, tror jag, och jag kan säga som så: Den är inte så pjåkig… ett tag. Efter ungefär en timme tar specialeffekterna över och filmen blir rätt tråkig, har jag för mig, men om du somnar så kan du göra det utan skam.
02.00-03.20. DARK STAR
Vid det här laget borde du ha somnat, men utifall att så drar vi upp en till Alien-klon… fast en gjord innan Alien. Av samma manusförfattare, dessutom; Dan O’Bannon. Filmen är John Carpenters knasiga långfilmsdebut och handlar om ett par astronauter som åker runt i universum för att utplåna onödiga planeter så att tomrummet kan koloniseras. De får dock besvär av badbollsliknande utomjordingar, längtan efter surfbrädor och trögfattade bomber som envisas med att detonera sig själva – om de inte övertalas med lite filosofiska idéer om sin egen existens förstås. Gjord på filmskolan för nästan ingen budget alls, och det märks på det stora hela taget. Detta är en film gjord för att visas mitt i natten, för vem som nu tittar.
FREDRIK FYHR