K A P I T E L 5
HADDONFIELDS KYRKOGÅRD
KL. 18. 35
Det var mycket vackert väder och solen sken trots att kvällen nalkades. Dr. Loomis kunde se att natten skulle bli varm, och sval. Det var bra. Det kunde gå så pass illa att de inte skulle få fast Michael Myers förrän nästa dag. Men vädret skulle underlätta jakten på honom. Nu satt han i alla fall i baksätet på kyrkogårdsskötarens gula BMW. Kyrkogårdsskötaren som för övrigt hette Michael Sam ( lustigt namn när allt kom omkring ), svängde upp på grusgången. De gick ut ur bilen och radion som spelade Mr. Sandman avbröts och de trädde in på kyrkogården som pryddes med röda, gula, och bruna löv, både på marken och i träden. Det brukade vara Sam Loomis favoritårstid.
’’Jepp’’ började Michael Sam.
’’Judith Myers. Myers…. Rad 18, Område 20. Du vet, något sånt här har hänt i varje stad. Jag kommer ihåg borta i Russelville, gamle Charlie Bowles. Drygt 15 år sedan. En kväll åt han upp sin middag, uräktade sig från bordet. Och han gick ut i garaget och hämtade en metallsåg. Och sedan gick han in i huset. Kysste sina barn och hans fru och sedan fortsatte han… ’’
’’Var är vi?’’ avbröt Loomis.
’’Åh. Det, eh, det är där borta… Jo, Myers, Judith Myers. Jag kommer ihåg henne. En sån ung pojke. ’’
’’Vad är fel, har du tappat bort dig?’’
Loomis betraktade en brun ihålning där en gravsten skulle legat.
’’Varför gör dom det? Sabla ungar. Dom kan göra vad som helst för Halloween.
Loomis tänkte om.
’’Vems grav är det här?’’
’’Åh, jag vet inte få se. 18, 19… Judith Myers. Hm!
Loomis ansiktsuttryck stelnade till då han insåg att han hade rätt.
’’Han kom hem ’’
Annies bil körde omkring i staden. Annie var ivrigt nyfiken.
’’Är du fortfarande utsatt av spöken?’’
’’Jag vart inte utsatt av spöken.’’
’’Lögn. ’’
’’Sanning! Jag såg någon stå i Mr. Riddles bakgård.
’’Antagligen Mr. Riddle. ’’
’’Han kollade på mig. ’’
’’Mr. Riddle kollade på dig? Mr. Riddle är 87 år gammal. ’’
De märkte det inte men den bruna Volvon hade körde bakom dem.
’’Han kan fortfarande se. ’’
’’Det är antagligen allt han kan göra. Vad är pumpan för? ’’
’’Till Tommy. Jag tänkte att göra ett pumpansikte skulle hålla honom sysselsatt.
’’Jag har alltid sagt att du är en fantastisk flickscout. ’’
’’Tack. ’’
’’När man ser det så kanske jag kan bli en flickscout själv. Jag har planerat popcorn och se på Dr. Dimension. Sex raka timmar med skräckfilmer. Lilla Lindsey Wallace kommer inte veta vad som väntar henne.
När de närmade sig en liten affär höll ett larm därinnifrån på att tjuta.
Annie vart panikslagen.
’’Titta där är min pappa!’’
’’Plocka undan ciggareatterna!’’
’’Får han se mig röka så smäller det !’’
Annies far närmade sig bilen.
’’Hej Annie, Laurie. ’’
’’Hej pappa! Vad har hänt?’’
’’Va?! ’’
’’Vad hände?! ’’
Åh äsch, någon bröt sig in i affären, antagligen ungar.
’’Du skyller allt på ungar. ’’
’’Ja, allt de tog var en Halloween-mask, ett rep, och några knivar. Vem tror du det var.
’’Vet inte. ’’
’’Kommer inte du försent? ’’
’’Va ? ’’
Alarmet stannade av.
’’Jag sa kommer inte du försent? ’’
’’Han skriker också. ’’
’’Hej då flickor. ’’
’’Hej då pappa. ’’
’’Hej då. ’’
De åkte iväg. Sheriffen stod ensam kvar.
’’ Sheriffen! ’’
Brevid honom stod en något kort, gråhårig man i rock och talade till honom.
’’Ursäkta mig. Mitt namn är Loomis. Dr. Sam Loomis.
’’Jag heter Lee Brackett. ’’
’’Jag skulle vilja tala med er om jag skulle kunna.
’’Det skulle kunna ta några minuter jag…’’
’’Det är väldigt viktigt. ’’
’’Tio minuter. ’’
’’Jag kommer hit. ’’
Sam Loomis gick iväg inte ett ont anande om att figuren i Volvon iaktog honom.
Annie ökade farten något.
’’Så Annie. Vad ade du tänkt ha på dig på balen i morgon kväll?’’
’’Jag visste inte att du brydde om dig Laurie. Du kunde ju fråga någon. ’’
’’Nej det skulle jag inte kunna. ’’
’’Det är klart att du skulle! Allt du behöver göra är att gå upp till någon och säga att du vill dansa. ’’
’’Du skulle kunna det, inte jag. ’’
’’Tja, Dukan fråga Dick Baxter, han skulle absolut säga ja.
’’Jag går häldre ut med Ben Tramer. ’’
’’Ben Tramer? Jag visste det! Så du tänker på det ändå huh? Laurieeee?
’’Håll tyst. ’’
’’Han är söt. BEN TRAMER, BEN TRAMER, BEN TRAMER.
’’ssssshh ’’
Klockan var sju när bilen närmade sig Tommy Doyles hus. Det hade blivit mörkt nu. Annie stannade utanför Doyles och Laurie gick ut.
Figuren i Volvon körde förbi dem men stannade snart på andra sidan gatan.
Figuren var Michael Myers. Och han var hemma.
Det var snart dags……………
K A P I T E L 6
HADDONFIELD
FAMILJEN MYERS HUS
KL. 19.05
’’Bor det någon här? ’’ frågade Loomis Brackett.
Han kisade upp emot det förfallna huset.
’’Nej. Inte sedan 1963 när det hände. Varje unge i Haddonfield tror att det spökar där. ’’
Loomis funderade ett slag.
’’Dom kan ha rätt. ’’
Brackett öppnade försiktigt dörren. Mitt på golvet låg det ett dött djur.
Det såg klibbigt ut. Det höll tydligen just på att ruttna.
Loomis ryggade bort.
’’Vad är det där’’.
’’Det är en hund. ’’
Loomis förstod.
’’Han vart hungrig.’’
’’Vem…Myers?’’
’’Mmmh. ’’
’’Det kunde ha varit en skunk. Människan skulle inte göra så.’’
’’Det här är inte en människa. ’’
De började gå uppför de knarriga trapporna. Loomis stötte på en dörr som med antagligen flest repor och märken. De gick in. Rummet var dammigt och förfallet. Ungefär som resten av huset. Loomis förstod direkt.
’’Det var här det hände. Hon satt precis där. Han kunde ha sett henne genom det där fönstret. Ståendes på gräsmattan, han kunde ha sett henne
K R A S C H !!!!
Loomis drog snabbt upp sin pistol och riktade den emot smällen. Det var en trasig avlopps ränna utifån som rasat in. Loomis suckade av lättnad. Han såg på Brackett som knappt hunnit reagera på kraschen.
’’Ni måste se mig som en mycket känslig doktor mr. Brackett. Åh ja, jag har licens. ’’ sa han och började gräva i rockfickan.
’’Jag ser er helt enkelt som väldigt rädd. ’’
’’Ja det är jag. Med all rätt också. ’’
Han gick ut ifrån rummet och började berätta om hans möten med Michael Myers.
’’Jag mötte honom för 15 år sedan. Jag hade blivit sagd att det inte fanns något kvar. Igen anledning, inget samvete, ingen förståelse, inte ens de mest självklara förstånden om liv och död, gott och ont, rätt och fel. Jag mötte detta sexåriga barn med ett sådant blekt, vitt, känslolöst ansikte och med de svartaste ögon. Djävulens ögon. Jag spenderade 8 år för att försöka nå honom, och ytterligare 7 för att försöka hålla honom inlåst för att jag insåg att det som levde bakom den där pojkens svarta ögon var ren och skär…ondska.”
Det vart tyst.
Brackett tog i orda.
’’Vad ska vi göra?’’
’’Han har varit här åtminstone en gång i kväll. Jag tror han kommer tillbaka. ’’
’’Jag tycker fortfarande att vi skulle informera radio och TV-nätet.
’’Nej. Om du gör det kommer de att se honom vid varje gatuhörn, dom kommer leta efter honom i varje hus. Säg bara till dina mannar att hålla deras munnar stängda och deras ögon öppna.
’’Jag kommer tillbaka om en timme. ’’
’’Nu, sa Arthur, låt ingen passera denna väg utan strid. Som ni vill, sa riddaren på ett högaktigt sätt. ’’
Tommy Boyle gnydde till.
’’Jag gillar inte den där historien. ’’
’’Jag som trodde kung Arthur var din favorit. ’’
’’Inte nu längre. ’’
Han hoppade ner från TV soffan och tog upp ett par serietidningar underifrån den. Laurie klämde fram ett leende.
’’Varför har du dem där under. ’’
’’Min mamma gillar dom inte. ’’
’’Laser Man, Neutron Man, Jag kan förstå varför. Trantula Man.
’’Laurie vad är Bogeymannen? ’’
RIIIIIIINNNGG
’’ Vänta lite. ’’
Laurie reste sig upp och svarade.
’’Familjen Doyles hus. ’’
’’Det är jag! sa Annie glatt i andra änden av luren.
’’Hej Annie, vad gör du? ’’
’’Gör popcorn. Har kul? Glöm det, jag är säker på att du har det. Jag har stora nyheter för dig.
VAFF VAFF VAFF
’’Oops. Häng kvar. Hej Lester. Jag är på väg att bli sönderriven av familjens hund.
Laurie skrattade.
Michael stirrade på Annie genom bilfönstret.
Annie skrattade men stelnade snart till.
Hunden stog och nosade henne på benet.
Hon suckade till.
’’Lindsey, få ut den här hunden ur köket med en gång! ’’
Lindsey var en liten mörkhårig flicka som just nu var fullt upptagen med TV:n.
’’Jag hatar den där hunden. Jag är den enda personen i världen han ogillar.’’
’’Så vad är de stora nyheterna?’’
’’Vad skulle du säga om jag sa att du var på väg till balen i morgon kväll? ’’
’’Jag skulle troligen säga att du slått fel nummer. ’’
’’Jaha, men jag snackade just med Ben Tramer och han vart riktigt upphetsad när jag sa hur attrakterad du var av honom. ’’
’’Åh nej det gjorde du inte. Snälla säg att du inte gjorde det. Hur kunde du? Jag menar, hur kan du bara ringa upp en person så där?! Jag kan inte tro att du…..
ÅÅÅH jag är så utskämd! Jag kunde ju inte ens stå öga mot öga med honom. Åh..’’
’’ LAURIE BOGEYMANNEN STÅR DÄR UTE!!! LAURIE HAN STÅR DÄR KOM OCH SE FOOOORRT! ’’
’’Häng kvar. ’’
Laurie böjde sig ner emot den smått förskräckta pojken och såg ut genom fönstret.
’’Tommy det står ingen utanför fönstret. Gå och se på TV. ’’
Hon gick tillbaka till telefonen.
’’Äsch det var bara Tommy. ’’
Men det var det inte. Figuren lille Tommy såg var Michael Myers. Och han hade på sig en vit Halloween-mask. Vad han inte visste var att masken var stulen från stadens lilla affär. Och vad han heller inte visste var att han också hade stulit ett rep och några knivar.
Och nu fortsatte han att stirra på Annie.
’’Se det så här Laurie. Du gillar honom, han gillar dig, allt ni behöver är en liten knuff. Ja men det kan ju inte skada att gå ut med honom för guds skull. Sablar!
Nej, jag kletade bara ner mig. Jag får ringa upp.
Hon lade på.
’’Yuck!’’
Hon tog av sig sina byxor och hennes tröja, och tog på sig en skjorta.
Michael Myers började känna igen sig.
Han smög sig upp på sidan av huset Annie satt barnvakt på. Han trampade sönder en planta. Han reagerade snabbt men märkte lika snabbt att hon inte märkt något.
Annie var fullt upptagen med att hitta rengöringsmedel till fläcken hon hade fått på sina kläder.
Hunden började skäla på Michael.
’’Lindsey, Lester skäller igen,och han går på mina nerver!’’
I samma stund gnyddes hundens ylande bort.
’’Glöm det. Han kanske hittat en bra date. ’’
Hunden var död.
K A P I T E L 7
FAMILJEN DOYLES HUS
KL. 20. 24
Laurie var upptagen med att underhålla Tommy Doyle ( även om det inte var särskilt krävande). Vid detta tillfälle satt de och såg på TV.
Tommy kom att tänka på hans pumpa.
’’Hur blir det med pumpan?’’
’’Efter filmen. ’’
’’Hur blir det med resten av mina serier?’’
’’Efter pumpan. ’’
’’Hur blir det med Bogeymannen?’’
’’Det finns ingen Bogeyman. ’’
’’Richie sa att han kommer efter mig i kväll. ’’
’’Tror du på allt Richie säger till dig? ’’
Tommy funderade.
’’Nej.’’
’’Tommy, Halloween kvällen… det är när människor ger trick till varandra. Det är bara fantasier. Jag tror…att Richie bara försökte skrämma dig.
’’Men jag såg honom! Där utanför fönstret! ’’
’’Det fanns ingen vid fönstret. ’’
’’Joho. ’’
’’Hur såg han ut?’’
’’Som Bogeymannen.’’
’’Vi kommer ingetvart här. Alright. Bogeymannen kan bara komma på Halloween kvällen OK ?’’
’’Rätt.’’
’’Ja men jag är här i kväll. Och jag tänker inte låta något hända med dig. ’’
’’Lovar du? ’’
’’Jag lovar. ’’
’’Kan vi göra en pumpa nu?’’
’’Kom med. ’’
Annie gick ut ur huset för att gå ner till tvättstugan lite längre ner. Dt var inte kallt att gå utan byxor eftersom att Dr. Loomis hade rätt när han påstod att natten skulle vara sval. Hon gick in och upptäckte att det var kolsvart.
Hon tryckte på ljusknappen för att tända ljuset. Till sin förvåning fungerade inte ljuset.
’’Perfekt.’’
SLAM
Annie hoppade till. Dörren hade slagit igen.
’’HALLÅ?! VEM DÄR?! Paul, om det här är ett av dina billiga skämt…
Hon ser ut genom fönstret. Ser ingenting.
’’Antagligen inte. Inga trick för Annie i kväll.
Hon vände sig om och la kläderna i tvättmaskinen. Hon slog på den och återvände till dörren. Hon stod och slog på den länge.
’’LINDSEY! LINDSEY KOM UT HIT!! LINDSEY! JAG ÄR I TVÄTTSTUGAN OCH DÖRREN GÅR INTE UPP! ’’
’’ Kom igen allihopa, vi ska försöka fundera ut figuren av den här grejen!’’
Lindsey hade fullt upp med att se på TV.
’’ Heliga himlar! Hay..ja. Nästan ett perfekt kast. Vi har äntligen en…i har ett flygande tefat!’’
Telefonen ringde i huset.
’’Oh, Lindsey ta telefonen. Det är Paul! Linsey! LINDSEY!
Lindsey svarade.
’’Hallå?’’
’’Hej, Lindsey. Det här är Paul. Är Annie där?
’’Ja då.’’
’’Kan du hämta henne tror du?’’
’’Hon tvättar sina kläder. ’’
’’Säg bara att det är jag OK?’’
’’Okej. ’’
Lindsey lade på telefonen och började springa ner till tvättstugan.
’’Annie, Paul är i telefon!’’
Lindsey hörde ett ojande inifrån.
Lindsey öppnade dörren.
’’Du låste in dig!’’
’’Jag vet.’’
Annie hade fastnat i fönstret mitt emot och kunde inte komma ut. Hon hade försökt klättra ut.
’’Dra i min fot. Jag har fastnat! Ah!
Lindsey drar i foten och får ut henne genom fönstret.
Annie suckade och började allvarligt tala med Lidsney.
’’Lova att du aldrig säger det här till någon!
De gick ut och telefonen ringde.
Lindsey sprang in och tog det.
’’Hon fastnade i fönstret, hon är här nu.
Hon gav telefonen till Annie.
’’Hallå.’’
’’Hej Annie. ’
’’Åh hej Paul. Du det kan hända vem som helst.
’’ Säkert. Fastna i ett fönster. ’’
’’Ja men jag har sett dig fastna i en hel del andra ställen. ’’
’’Mina föräldrar har stuckit. ’’
’’Underbart! När gick de?
’’Ungefär för en halvtimme sedan. ’’
’’Ännu mera underbart! Varför kommer du inte över?’’
’’Plocka upp mig. ’’
’’Jag kan inte komma nu, mina kläder är i tvättmaskinen .Åh håll tyst dummer. Dud, jag har en skjorta på mig. Det är allt du tänker på.
’’ Det är allt du tänker på. ’’
’’Det är inte sant. Jag tänker på många saker. ’’
’’ Kommer du då?’’
’’OK ’’
Annie gick in till TV rummet.
Lindsey klagade.
’’Jag är rädd.’’
’’Så varför har du alla lampor släckta?
’’Jag vet inte. ’’
’’Ja ja men kom nu i alla fall vi ska plocka upp Paul.
’’Jag vill inte. ’’
’’Jag trodde vi förstod varandra. ’’
’’Jag vill stanna och se på dset här. ’’
’’OK. Men om jag fixar till det så att du kan titta på TV med Tommy Doyle, skulle det gå för sig? ’’
’’JA!!! ’’
’’Följ med här då. ’’
De gick ut ur huset.
Michael Myers smög sig tillbaka till bilen och hade hunnit gå in när Lidsney och Annie kom överspringandes till huset brevid.
Dörrklockan ringde hos familjen Doyle. Tommy sprang och öppnade. Där stod Annie och Lindsey. Annie började.
’’Hej Tommy! ’’
’’Hej. Kom med mig och gör en Halloween-pumpa. ’’
’’Jag vill se på TV’’ protesterade Lindsey.
’’Annie jag är härinne!’’ ropade Laurie.
Annie gick in i köket och fick se Laurie stå och skära ut en Halloween-pumpa. Laurie observerade Annies klädsel.
’’Åh stiligt. ’’
’’Det här harinte varit min kväll. Jag spillde smör över mina kläder och de är i tvättmaskinen. Jag fastnade i tvättstugan.
’’Låt mig säga en sak till dig. Jag skulle vilja att du skulle ringa upp Ben Tramer och säga att vi bara larvades.
’’Kan jag inte. ’’
’’Joho. ’’
’’Nepp. Han gick ut och drack med Mike Godfrey och han kommer inte hem förrän sent. Du får ringa honom i morgon. Förresten jag ska plocka upp Paul.
’’Vänta lite!’’
’’Om du ser efter henne, så snackar jag med Ben Tramer i morgon. ’’
’’OK. Jag trodde Paul hade utegångsförbud. ’’
’’Det hade han. Gamle Jerko kom undan. Du, jag ringer om en timme eller så OK?’’
’’Visst.’’
’’Hej då.’’
’’Hej då. ’’
Laurie såg ut på de två barnen och tänkte för sig själv.
Den gamla flickscouten kommer igenom igen.
Annie trippade fram till garaget. Hon sjöng för sig själv.
’’Oh Paul, i give you all…
Hon öppnar garageporten och går fram till bilen. Den är låst.
’’Nehej. ’’
Hon går in i huset och plockar upp nycklarna från vardagsrummet.
Hon nynnar vidare ner till garaget.
Hon låser upp dörren och sätter sig i bilen.
Hon blev förvånad. Fönstren var helt dimmiga.
Hon slutade viska när hon såg Volvon stå parkerad på andra sidan gatan.
’’Vad i hela…’’
Hon såg lite närmare på den. Den var tom. I samma stund kände hon ett litet stick i ryggen.
I backspegeln, masken som blivit stulen.
Sedan ser hon på den tomma Volvon och hon förstår.
Sedan känner hon ett till knivhugg i ryggen. Och ett till.
Och ett till.
Annie Brackett var död.
Michael Myers hade mördat henne.