Videosöndag – Alltid med målet i sikte
VECKANS PREMIÄRER
Dallas Buyers Club 
, Matthew McConaughey och Jared Letos Oscarsvinnande framträdanden kan nu ses på bio (recension från Göteborgs Filmfestival),
Tommy (premiär 14/3) 
, en svensk gangsterstory som gör mycket rätt men också mycket fel. Välgjord underhållning som kan vara sevärt för de extra insatta.
300: Rise of an Empire 
, en recension där jag snöar in på nakenhet i 3D. Men mycket annat finns inte att prata om eftersom denna uppföljare till 300 är en tämligen generisk och beige film av sitt slag.
SPECIALRECENSIONER
(Filmer som ännu inte fått svensk distributör men som finns på Netflix, går att streama, etc)
Enough Said , James Gandolfinis sista film, en finstämd nere-på-jorden-film, en romantisk indiekomedi, där Gandolfini och Julia Louis-Dreyfus får visa sina riktiga talanger när de spelar två anspråkslösa människor i den begynnande medelåldern, som vågar hoppas på varandra.
Free Fall , en tysk indiefilm om två poliser som inleder ett hemligt förhållande. Man vill gärna se en stark och originell film om det här ämnet, men Free Fall är lite för mycket av en ”tysk Brokeback Mountain” med poliser istället för cowboy.
Reasonable Doubt och The Bag Man – två thrillers med John Cusack, Robert De Niro och Samuel L. Jackson som Joon Svedelius Lindström tar en titt på och bland annat konstaterar bär på en ”tät, illaluktande dimma”.
RETROSPEKTIV/KLASSIKER
Motorsågsmassakern, en longread om Tobe Hoopers Motorsågsmassakern, varför barn gillar skräckfilmer, varför vuxna ogillar skräckfilmer, amerikanskt 70-tal överlag samt min första Internetrecension, skriven som brådmogen tolvåring. En text som varit mycket angenäm att skriva.
SAMT
Post-Oscars 2014 – utifall att du missade Oscarsgalan, detta var dess summa summarum och så här kul hade jag (minut för minut!).
DVD/BluRay (tidigare recenserat)
The Huger Games: Catching Fire
Fem nyheter
1. Alain Resnais 1922-2014
En av nyckelfigurerna i den europeiska arthouse-vågen på 60-talet har avlidit vid 91 års ålder. Alain Resnais mest kända filmer Natt och dimma (1955), Hiroshima min älskade (1959) och I fjol Marienbad (1961) är några av erans mest prominenta filmer – till skillnad från till exempel franska nya vågen har en helt egen, tidlös kvalitet och de lockar fortfarande ambitiösa cineaster till cinematek över hela världen; Resnais var dock produktiv hela sitt liv och hans sista film Aimer hade premiär praktiskt taget nyss, på senaste filmfestivalen i Berlin bara förra månaden.
2. Oscars, Tempo och Razzies
Dammet har precis lagt sig efter Oscarsgalan och diverse popkulturella fjärilssnackisar har levt sina 24 timmar – John Travoltas tung-trubbel brann starkast, titta på ScreenJunkies för en i alla avseenden adekvat recap – och i kölvattnet har förutom den tröttsamma MTV-galan den mycket roligare Razzie-festivalen och svenska Tempo-dokumentärfestivalen gått av stapeln. Vinnarfilmen på Tempo blev Gunnila Breskys Jag stannar tiden och hedersomnämning gick till hippiedrömska Freak Out (kolla Tempos hemsida för fler titlar). Årets razzies gick till Movie 43 för årets sämsta film, regissörer och manusförfattare medan både Jaden och Will Smith fick sämsta skådespelar-utmärkelserna för After Earth. Ironiskt nog presenterade Will Smith bästa film på Oscarsgalan bara ett dygn senare. Bara i Hollywood.
3. Tribeca-titlar 2014
Ester Martin Bergsmarks Någonting måste gå sönder och Sofia Norlins Ömheten är två svenska titlar som tävlar på Tribeca i New York; Tribeca som enligt många (däribland jag) går att se som arvtagaren till den nu lite mer urvattnade Sundance-festivalen är ett bra ställe att kolla in de mest intressanta indie-filmerna som är på G, såväl i USA som i resten av världen, och det kan man naturligtvis göra på deras hemsida.
4. Fem filmer fick SFI:s autostöd
Svensk filmindustri är inte känt för sitt goda omdöme och det så kallade ”automatstödet” som infördes 2013 för att ”attrahera nya finansieringskällor till flmer med stark publikpotential” är väl kanske bottennappet. SFI meddelar nu att automatstödet år 2013 gick till fem filmer: Colin Nutleys kommande Medicinen, nya Jönssonligan-filmen Den perfekta stöten, samt Sune på Bilsemester, Tillbaka till Bromma och Sista chansen med David Hellenius. Långfilmskonsulenten Magdalen Jangård för TT: ”Spontant är jag inte negativ till automatstödet och min förhoppning är att de filmerna kan bli konstnärligt starka också”
Eh, ja.
5. 2015 års Oscar klara redan nu…
… eller tja, kanske inte. Årets Oscarsgala var dock ovanligt förutsägbar och nu menar många att bloggandet has killed the Oscarsgala. Kritikern Thelma Adams har tagit det konsekventa steget på Yahoo Movies och förutspått nästa års Oscarsgala med Wes Andersons Grand Budapest Hotel och David Finchers Gone Girl som två bästa film-kandidater. Paul Thomas Andersons Inherent Vice kan även noteras och Johnny Depp kommer troligen nomineras för Into the Woods… där Meryl Streep är med, så hon får en nittonde nominering återigen. Funny ’cause its kinda true.
VECKANS LÄS
Why Hollwyood Thinks Atheism is Bad for Business. Den amerikanska högern kritiserar ju gärna Hollywood för att vara gudlösa, sekulariserade cyniker men fysikern Lawrence M. Krauss skriver för The New Yorker att Matthew McConaugheys tacktal visade på att sanningen är tvärtom; Hollywood satsar helst inte på ateism för ateism säljer inte, vilket nya Jesus-filmen Son of God samt Darren Aronofskys Noah också skulle tala för.
A recent study done by a group of psychologists in the U.S. and Canada found that atheists, as a group, were the least trusted of all listed categories aside from rapists.
VECKANS KLIPP
Inception – How it could have been better (1/2). Detta är lite done to death, ska jag erkänna, men Rob Ager råkar som av en händelse rada upp alla Christopher Nolans negativa tendenser i Inception, och förklarar mycket sakligt hur den filmen hade kunnat vara mycket bättre. Är Nolans filmer så populära för att kvalitén på film i allmänhet blivit så mycket sämre, frågar han sig. Det är troligt.
TRAILERS FÖR NÄSTA VECKAS PREMIÄRER
Den stora skönheten
Need for Speed
Saving Mr. Banks
Tommy
Yves Saint Laurent
EFTERTEXTER
Lykke-Li sjunger Lill Lindfors Du är den ende. Spelades, noterade jag, under eftertexterna till Tommy och lämnade starka vibbar i salongen.