VIDEOSÖNDAG#41: Vecka 38-39

Videosöndag – Håller koll på de viktigaste detaljerna

BIORECENSIONER

Before Midnight – en verkligt mästerlig fortsättning på kärlekskrönikorna Before Sunrise (1995) och Before Sunset (2004) som lyckas med att skildra ett verkligt romantiskt förhållande med både närhet, värme och beska eftersom den är hundra procent autentisk och totalt trovärdig. Mycket av dialogen av Julie Delpy, Ethan Hawke och Richard Linklater känns, när jag tänker efter, improviserad och självbiografisk och det ökar bara känslan av att denna filmserie är något mycket speciellt.

Riddick – tredje filmen om rymdhjälten Riddick (Vin Diesel) är bättre än hemska föregångaren The Chronicles of Riddick men inte lika inspirerad som den första filmen Pitch Black. Tvärtom är detta en extremt förutsägbar och stereotyp film, trots effekter och vissa one-liners.

DVD/BluRay

Den gröna cykeln – En med rätta uppmärksammad film från Saudiarabien om tioåriga Wajdja som tränar på att läsa Koranen i en tävling för flickor, eftersom hon vill ha en grön cykel. Lika mycket en enkel feel-good som en fascinerande insyn i ett arkaiskt samhälle. En film som uppmanar till empati, och att du ska förstå världen bättre; därmed också en nyttig film.

Stoker – En besk, morbid thriller av Park Chan-wook med Mia Wasikowska som kinky tonåring med kylig mamma (Nicole Kidman) och potentiellt mordisk farbror (Matthew Goode). Storyn håller inte hela vägen men visuellt är filmen oemotståndlig – Detta är ett måste för den som gillar det förvridna och atmosfäriska.

To the Wonder – Terrence Malicks mycket Terrence Malick-aktiga skildring av ett förhållande i Oklahoma som är melankoliskt innan det blir direkt olyckligt. Många fluffiga bilder och filosofiska klanger om livets mysterium. En okomplicerat mysig film för den som uppskattar Malick dock, och onödigt utskälld på många håll. Med Ben Affleck och Olga Kurylenko.

Vi – En mycket amatörmässig domestisk dramathriller om ynklig kvinna (Anna Åström) som är ihop med tyrannisk man (Gustaf Skarsgård). Skådespelarna är bra men filmen vet inte vad den är ute efter, manuset är halvfärdigt och ogenomtänkt, filmen är tekniskt sett generande här och var, och värst av allt så saknas en tredje akt så filmen tar bara slut i ett bokstavligt talat pissigt antiklimax.

Fem nyheter från veckan som gått

1. Det här med Monicas pappa

Veckans mest bubblande svenska nyhet torde vara uppståndelsen kring skildringen av Monica Zetterlunds pappa i veckans mest sedda svenska film Monica Z; Zetterlunds kusin Greta Olsson har bland annat sagt att han i verkligheten var ”snäll och jätterolig” och Tom Alandh skrev en debattartikel i DN om hur en ”hygglig människa har svärtats”. Manusförfattaren Peter Birro har naturligtvis varit snabb med att kommentera det självklara – Det är ingen dokumentär och man får göra vad man vill i en film och karaktärer agerar gärna symboler för vad man är ute efter (i det här fallet symboliserar pappan ”Sverige och jantelagen”, enligt Birro).

En bättre kommentar efter filmen kommer Ulrika Stahre med när hon påpekar att Monica Zetterlund, ”[e]n av de mest kända sångerskorna i Sverige, med kontakter i hela kulturvärlden, skildras i filmen främst som dotter och mamma”. Och, kan jag lägga till, som hustru. Man kan faktiskt se Monica Z som en film som handlar om en kvinna som inte får gifta sig, och bli en fulländad kvinna, förrän hon lärt sig bli omtyckt av sin pappa och dotter.

Gör detta filmen sämre? Nej, åtminstone inte sämre än vad Nationens födelse för att den handlar om Ku Klux Klan. Ett av de mest speciella egenskaperna som filmmediet har är dess förmåga att spegla sin samtids ideologi. Kort sagt; alla filmer är propagandafilmer. Men mer om det i en framtida blogpost, känner jag.

2. FFF i Lund!

Tekniskt sett en nyhet från veckan som kommer – Närmare bestämt den 26e september till och med den femte oktober går Fantastisk FilmFestival av stapeln i Lund. Om du är i söderns pärla så kan du ha tråkigare än att besöka denna genrefilmens svenska mecka och se filmer med titlar som Fresh Meat, Cheap Thrills, May I Kill U men även mer sevärda saker som Sverigepremiären av Edgar Wright/Simon Pegg-komedin The World’s End och Ben Wheatleys utsökta A Field in England. Se hela FFF-programmet här.

3. Cate Blanchett regidebuterar…

… med en filmatisering av Herman Kochs roman The Dinner. Det hela är en psykologisk thriller om hur vissa föräldrar överbeskyddar sina barn; det är oklart om Blanchett själv ska ha huvudrollen. Tidigare har hon regisserat pjäser och skrivit dramatik för Sydney Theatre Company tillsammans med sin man, dramatikern Andrew Upton. För tillfället kanske du känner till att hon Oscarsrejsar med Wooddy Allens Blue Jasmine.

4. Jack är petig, inte dement

Och nej, bara för att sätta skåpet där det ska stå har Jack Nicholson kommit fram i ljuset och skrattat åt ryktet att han skulle vara dement. För Sydney Morning Herald förklarar han att han bara vill göra fantastiska filmer som folk minns i oändlighet, och han har på sistone oroat sig för att folk kanske inte bryr sig längre utan bara vill ha bomber och explosioner. ”I’ll never do that type of movie”. More power to you, Jack!

5. Oscarsbidragen för bästa utländska film har börjat hopa sig.

I veckan har de internationella Oscarsbidragen spurtat upp till 32 titlar; Frankrike skickar Renoir, Sverige skickar som bekant Äta sova dö och Morocco Guds hästar. Från Saudiarabien får som bekant en av veckans guldklimpar Den gröna cykeln och oddsen känns spontant rätt bra på den sistnämnda. Hela listan här.

Trailers för nästa veckas premiärer

Runner Runner