The Cold Light of Day

Regi: Mabrouk El Mechri

Slöseri. Det är ett bra ord man kan sammanfatta den här filmen med. Tristess också. Långtråkigt slöseri, med andra ord. Vänta, jag vet ett till: förutsägbarhet . The Cold Light of Day är ett totalt förutsägbart, långtråkigt slöseri. Det är ett slöseri på begåvningar som Bruce Willis, Sigourney Weaver och Caroline Goodall, ett slöseri på resurser och produktionsmedel och främst av allt givetvis ett slöseri på åskådarens tid. Det är en film med ett sånt där provocerande slött manus av det slag man i vanliga fall bara återfinner i porrfilmer.

Huvudrollen spelas av Henry Cavill, som nästa år ska spela Stålmannen i Man of Steel. Den här filmen gjorde mina eventuella förhagor för den filmen helt cementerade; han är fyrkantig, opersonlig och tråkig. Värre är å andra sidan hans karaktär i den här filmen, en frustrerande och irriterande individ som man inte tycker förtjänar ett lyckligt slut.

Han heter Will Shaw (originellt namn, ey) och är den äldsta sonen till pappa Willis och mamma Goodall; de bor på en lyxbåt i Spanien dit han tar sig i början av filmen för en årlig seglingssemester. Will har ett ”företag” som sysslar med ”management”. Hans pappa jobbar ”för regeringen”. Efter att Will går iväg för att handla huvudvärkstabletter återvänder han till båten för att hitta den helt ödelagd. Han går till polisen men – nähe – dom verkar vara ute efter honom hux flux. Oj, oj, oj, vad kan ha hänt med hans stackars familj. Det visar sig att allt handlar om en jakt efter en, not kidding, ”svart portfölj” – Snart är Will på flykt från CIA (Sigourney Weaver är skurk) och ledare för ”internationell terrorism”.

Gud, jag blir irriterad bara av att skriva dom här orden. The Cold Light of Day är en så förkastligt medioker film, så fundamentalt urholkad från någon som helst originalitet att man undrar vem som gjorde den och varför. Regissören Mabrouk El Mechri har tidigare gjort thrillerkomedin JCVD, där Jean-Claude Van Damme spelade sig själv, och jag minns att jag tyckte den var märkligt livlös för att ha en så kul premiss. Det här är ett uppvisande av slöast tänkbara filmskapande i alla hörn och kanter, en film som är så dålig att den gör en till synes så pass ambitiös film som JCVD ännu sämre. Jag hatade den här filmen från början till slut. Den fick mig att känna mig som en idiot medan eftertexterna rullade. Varför orkade jag ända till slutet? Var det verkligen värt det, bara för att skriva dom här orden? Kanske. Den aningslöse är väl värd en stor varning. Den här filmen är en rävsax.

Bruce Willis och Sigourney Weaver – filmens skamlösa reklaminslag – betar av sina roller i den här filmen som om dom så fort som möjligt vill komma ur den; Willis tycks lite mindre irriterad än Weaver, eftersom han inte är med i filmen så mycket .Weaver verkar i sin skurkroll utstråla bitterhet som det är omöjligt att inte härleda till faktumet att hon måste vara med i den här filmen ända fram till slutet. Om jag led av att se den, hur måste inte hon ha lidit som var med i den.

Inte för att jag egentligen orkar nämna det, men intrigen och dess Bourne-rippande manus är totalt undermålig. Jag har redan nämnt de anonyma inslagen av ”portföljer” och så vidare, men jag måste understryka att ingenting som händer i filmen har någon som helst karaktär eller logik. Det är som att manusförfattarna medvetet undvikit alla möjligheter att faktiskt göra något. Will går på en buss och blir överraskad och sen helt panikslagen när han måste betala för bussresan. Han kan ingen spanska, förklarar han, fastän allt chauffören säger är DINERO DINERO! (Spanjorerna i filmen har dialoger sinsemellan som växlar mellan ARRIBA ARRIBA och POR FAVOR, POR FAVOR!). Det är en film helt utan inslag att kritisera – istället har den medvetet undvikit alla inslag som skulle kunna ge filmen någon som helst karaktär. Till slut är det bara en ”film” som ”handlar” om ”något spännande” och om man ser filmen – gör det inte – så kommer man inte komma ihåg någonting en vecka senare. Alls. Redan nu, dagen efter, har jag svårt att minnas en enda replik, en enda intrigutveckling, en enda kameravinkel eller en enda sekvens som ens… är någonting. Det här är en cinematisk motsvarighet till luft. Den innehåller ingenting. Det hade varit fascinerande, om det varit något överhuvudtaget.

*

Håll dig undan från denna film på DVD från och med 3/10