Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

Paradisets barn

Les enfants du paradis. 1945 FRANKRIKE 191 min. sv/35mm/1.37:1. R: Marcel Carné. S: Arletty, Jean-Louis Barrault, Pierre Brasseur, Marcel Herrand, María Casares, Louis Salou, Pierre Renoir, Jane Marken, Gaston Modot, Fabien Loris, Marcel Pérès, Etienne Decroux, Marcelle Monthil, Louis Florencie, Habib Benglia, Rognoni, Jacques Castelot, Paul Frankeur, Albert Rémy, Robert Dhéry, Auguste Bovério, Paul Demange, Lucienne Legrand, Maurice Schutz.

Tiden har till viss del sprungit förbi denna likväl utmärkta film om en teatergrupp i 1800-talets Frankrike, särskilt mimaren (Barrault) vars liv drivs av den obesvarade kärleken till frisinnade kurtisanen Arletty. Filmades mellan 1943 och 1945 under den tyska ockupationen, vilket gör filmens formella perfektion ännu mer imponerande – det hela är en utmärkt spelad och framfört drama, teatralt och litterärt på ett sätt som föreslår en filmkonst som strävar efter att tillhöra de redan etablerade finsalongerna snarare än de mystiska biodukarna. Följaktligen också en film älskad och puffad av en äldre generation kritiker som inte hade anledning att ifrågasätta filmens rent estetiska blygsamhet; konstnärligt har filmen numera något arkaiskt över sig, särskilt eftersom den pågår så länge, även om den också förblir formellt imponerande bakom lagret av den en gång flådiga flärd som nu blivit snustorr teatralitet. 2015, 2024.