2019 USA/NYA ZEELAND/KANADA 92 min. färg/HDV (P2), DI 2K/2.39:1. R: Sophia Takal. S: Imogen Poots, Aleyse Shannon, Lily Donoghue, Brittany O’Grady, Caleb Eberhardt, Cary Elwes, Simon Mead, Madeleine Adams, Nathalie Morris, Ben Black, Zoë Robins, Ryan McIntyre, Mark Neilson, Lucy Currey, Jonny McBride.
Missförstådd, ganska underskattad metaslasher som bara till namnet är en nyinspelning på klassikern från 1974. Poots spelar student som försöker gå vidare efter ett övergrepp, och en gärningsman som gått fri, när någon börjar ha ihjäl folk på campus. Här har man gett en kommersiell skräckprodukt till en tvättäkta indiefilmare (Takal, känd från mumblecorevärlden) och resultatet har blivit en charmigt respektlös och sakligt politisk pastisch som inte förrän i den absurda finalen avslöjar att den aldrig menat göra annat än att parodiera. Naturligtvis gick det över huvudet på de flesta, inklusive lättkränkta nördar som genast kan sniffa till sig den hotfulla doften av en intellektuell, akademisk feminist men som inte heller har en aning om när densamme driver med sig själv (det här är också främst en film för den som förstår att, och varför, Camille Paglia är en ledtråd till mördarens identitet). Inte ett mästerverk, men lättsam och kul och tämligen ovanlig; en av många post-metoo-filmer som målgruppen inte var redo för. 2024.