fredrik fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

  • X-27 (Dishonored, 1931)

    Ett svagare samarbete mellan Marlene Dietrich och Josef von Sternberg, hastigt hopslängd av Paramount efter Blå ängeln och Marocko; Marlene är återigen gatuvandrande damsell som får höja på ögonbrynen och se blasé ut som österrikisk spion – hon blir indragen i romantik med rysk överste (Victor McLaglen) i en intrig som är inspirerad av verklighetens Mata…

  • Adrenalin: Fear the Rush (1996)

    Titeln till trots är detta en ganska lunkig historia, där Christopher Lambert och Natasha Henstridge spelar postapokalyptiska poliser som fastnar i en stor industrilokal, jagade av virusinfekterad mutantmördare. Ett mediokert hopkok av genretroper levererad av en regissör (Albert Pyun) man har anledning att förvänta sig mer av; slutresultatet ska också ha saboterats av produktionsbolaget Dimension,…

  • Vampyros Lesbos (1971)

    Kreativ och kompromisslös tolkning av Dracula översatt till lesbisk erotik försatt på en solig, turkisk ö. Småborgerliga Ewa Strömberg lockas av diffusa krafter ut till strandvillan där vampyrbaronessan Soledad Miranda snärjer henne – med Bram Stoker som stomme täljer Jesús Franco sedan ut en alltmer psykedelisk och dissociativ intrig där berättelsens olika beståndsdelar verkar existera…

  • Alarm (The Fire Brigade, 1926)

    Anmärkningsvärt underhållande actionmelodram från MGM om stolta brandmän som riskerar liv och lem i ett par riktigt imponerande, pyromaniska sekvenser. Däremellan ryms sedvanliga triangeldraman och en antagonist i form av en girig bostadsentreprenör som säljer brandfällor för att minska kostnaderna. Allt en popcornfilm från 1926 behöver finns här, inklusive karismatiskt skådespeleri och rapp jargong; håller…

  • Havets byte (Underwater!, 1955)

    Howard Hughes producerade denna karribiska äventyrsmelodram som delvis spelades in i en gigantisk undervattenstank och filmades i SuperScope på en budget som steg till två miljoner dollar. Det enda man inte spenderade pengar på var en manusförfattare som kunde hitta på en roligare story än den om ett par karaktärslösa figurer som ger sig ut…

  • Une vie sans joie (1927)

    Jean Renoirs långfilmsdebut, som han ville skylla på huvudrollsinnehavaren Albert Dieudonné som han ska ha bett regissera; Renoir lät filmen ligga på egen hylla även om den gavs ut 1927 ändå, med rubriken Catherine. Catherine Hessling (Renoirs fru) spelar en fattig, oskuldsfull, föräldralös flicka som lider igenom ett melodramatiskt öde i och med äktenskapet till…