fredrik fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

  • Döda män i skidspåret (Døde menn går på ski, 2024)

    Flåsnördigt norskt försök att göra en deckarparodi, tydligen gjord av människor som älskar film men som inte har en aning om hur man gör dem. Diverse figurer finner sig insnöade i en stuga varpå de dödas av orsaker som är fullständigt omöjliga att begripa eftersom det obegåvade manuset hela tiden ändrar premissen för storyn utan…

  • Mit dem Motorrad über die Wolken (1926)

    Fascinerande stumfilmsdokumentär, en bokstavligt talat fartfylld reseskildring av sportfotografen Lothar Rübelts färd med motorcykel uppför allt brantare berg i norra Italiens bergskedjor. En livlig, renodlat cinematisk demonstration som visar inte bara poesin i visuella avspeglingar (särskilt under stumfilmstiden) utan även den friktion som uppstår när den oåtkomliga naturen möter den mekaniska tekniken – motorerna i…

  • Judaspengar (1915)

    Trerullare av Victor Sjöström som länge ansågs vara förlorad; en tidstypiskt konkret berättelse om en man som blir jagad för ett mord som hans vän i själva verket av misstag begått. Sjöströms medlidsamma patos genomborrar den här historien på ett extremt kännbart sätt även om själva intrigen till sin natur avrundas rätt abrupt. Första halvan…

  • Vem dömer? (1922)

    Underskattad Sjöströmfilm efter en story av Hjalmar Bergman – en moralisk berättelse om sekularisering förtäckt i strikt religiös skrud. Utspelar sig under renässanstiden i en kyrklig by och handlar om en kvinna som anklagas för svartkonst efter att hennes make – som hon aldrig älskat – dött när han fick veta att hon bedrog honom….

  • Les fruits de la passion (1981)

    Trög och pretentiös version av ”Berättelsen om O” med sedvanligt slemmig Kinski i rollen som läbbig typ som ”lånar ut” sin unga fru (Isabelle Illiers) till en sadistisk bordell för att låta henne bevisa sin kärlek till honom. Gjord av avantgardekonstnären Shûji Terayama med gott om visuella sidospår och långsamma, trånande montage men skådespeleriet matchar…

  • Lust och fägring stor (1995)

    Bo Widerbergs sista film reklamerades skickligt som en sorts förfinad Harleuqin-berättelse om en femtonårig realskoleelev (Johan Widerberg) som i 1940-talets Malmö inleder ett köttsligt förhållande med sin lärare (Marika Lagerkrantz). Denna iögonfallande premiss inleder intrigen på ett solitt sätt men sedan breder sig det hela ut till en vidare melodram i Kvarteret Korpen-stil där vi…