Vad som började som en fejktrailer för en slasher i kanadensisk stil anno 1980 (i 2007 års Grindhouse) har femton år senare ironiskt nog blivit en throwback till skräpiga Hollywood-slashers från 00-talet. Formulan är given – ett år efter en tragedi i en småstad börjar någon ha ihjäl folk som var inblandade, särskilt tonåringarna som vi får dras med i huvudrollerna. Eli Roth kan generellt sett rutinerna för en sådan här film, och ett tag är filmen charmig. Tyvärr lider den av ett AI-liknande schablonmanus som är uselt, även efter inflation för genre; filmen saknar helt inre logik eller karaktär och istället för att bli tätare ju längre den pågår breder den ut sig mer och mer tills man inte längre bryr sig om vem som är mördaren eller varför. För gamla skolans slasherfans går det att beta av, dock.
Lämna ett svar