En av Harold Lloyds mest genomarbetade och inflytelserika komedier – han spelar handfallen, stammande skräddarassistent som trots sin skräck för kvinnor skrivit en bok om alla sina påhittade erövringar. Boken blir sakta men säkert en otippad, om än utskrattad, succé, samtidigt som han råkar på anspråkslösa Ralston som han för sent inser att han inte behöver vara rädd för alls. Här kan man tydligt se hur många av troperna i den romantiska komedin kommer ihop sig – t.ex sista aktens struktur, där obligatoriska missförstånd ger en moloken period som till sist leder till en akut språngmarsch för att vinna tillbaka kärleken i sista stund (här i en bil- och häst-jakt som utmanar Buster Keatons bästa nummer). Ännu mer imponerande är filmens lekar med drömmar och fantasier, som i de parodiska iscensättningarna av boken-i-filmens tilltänkta erövringar – på ett slugt sätt spelar filmen på publikens förväntningar, och på den tidlöst cinematiska dynamiken mellan fantasi och verklighet. Oklart huruvida detta varit meningen eller ej, men det gör oftast detsamma i filmer från den här tiden, eftersom vi så tydligt rör oss i en smältdegel där konventioner ännu inte cementerats och utforskandet av mediet egentligen skedde så fort någon inblandad fick en bra idé. Lloyd gjorde mer populära och måhända roligare filmer än denna, men få som var lika mångfasetterade.
Lämna ett svar