Sömlös katastrofkomedi om en New York-yuppie (Steve Martin) som ska hem till Chicago för Thanksgiving men som råkar på det ena missödet efter det andra tillsammans med en oavsiktlig fripassagerare; den hurtige och påträngande duschdraperiförsäljaren John Candy. Efter att ha gjort ett namn för sig själv som high school-filmens främste auteur fick Hughes mycket kritiskt beröm för detta lyckade försök att göra en bred, solid, gammaldags och robust komedi – hans beska fatalism, och tendens till sporadiska överdrifter, ger en perfekt grogrund åt filmens bistra humor, även om det är det vattentäta och snortäta manuset ihop med det följsamma berättartempot och Martin och Candys genomsolida personporträtt som tillsammans bygger ihop den här utmärkta komedin. Det är den typ av film som förefaller självklar och enkel tills man börjar tänka på hur enkelt allt hade kunnat bli tradigt eller livlöst – istället fungerar allting, även om det inte nödvändigtvis gör så stort väsen av sig alla gånger. En av 80-talets mest välförtjänta populära klassiker.