Dziga Vertov gjorde denna tilltänkt statsvänliga PR-film för Moskvas stadsadministration. Istället för en okritisk propagandafilm sammanställde han en saklig och grundlig genomgång för vad som hänt – och även inte hänt – sedan oktoberrevolutionen 1918. Den estetiska utformningen är pedantisk, maskinell och exakt, med titelkort och motiv didatiskt sammanfogade, och/men man får också en ovanligt autentisk och naturalistik makrobild av hur tillvaron kunde ha upplevts i Sovjet. Filmhistoriskt är det en ganska revolutionerande länk mellan den konstlösa journalfilmen och den visuellt tänkande dokumentärfilmen, och har man nu ett särintresse för rysk formalism är klippschemat också intressant att studera. Med allt detta sagt blir heller filmen inte roligare än så.