Sandra Bullocks första romkom-blockbuster, i vilken hon spelar enslig nörd som sitter i pendeltågsspärren och har kärat ner sig i en man som dagligen passerar. När han råkar ut för en olycka och hamnar i koma lyckas hon av misstag lura i hans familj att hon faktiskt är hans fastmö, varpå hon istället börjar bli intresserad av hans bror (Bill Pullman). Det råder inget tvivel om att den här filmen enbart gjorts för att kapitalisera på Bullocks fotogeniska handfallenhet – det är en utmärkt film för den som tycker att hon är mysig, och hon lyckas för all del få en att svälja den helt bisarra intrigen, men resten av filmen är av någon anledning rätt tungfotad och utdragen. Av Jon Turteltaub (peak 1995, som sagt) och även med Peter Gallagher som det mestadels komatosa kärleksobjektet samt ett glatt gäng gamla godingar – Peter Boyle, Jack Warden, mfl – som familjen.