Intressant, hypermodern och subtilt intelligent långfilmsdebut av Jane Schoenbrun om en tonårstjej som lägger upp onlinevideor där hon ger sig på en sk ”World Fair”-utmaning som ska påverka ens liv och göra om ens tillvaro till en skräckfilm… typ. Omständigheterna är ganska oförklarade – likaså vad det egentligen innebär när hon stiftar kontakt med en mystisk användare som ivrigt iakttar hennes videor – för Schoenbrun är främst intresserad av att skildra dysfori i relation till onlinekultur; detta förklarar filmens dystra långsamhet, dess frustrerande tidslöshet och sättet huvudpersonen ofta verkar existera i ett vaakuum. De narrativa elementen blir mer av en efterhandskonstruktion, och att sälja det som en skräckfilm har förmodligen varit ett rent kommersiellt beslut, men denna slugt vemodiga film lämnar efter sig flera embryon i ens undermedvetna; Schoenbrun har en imponerande stark känsla för sin tematik och hur den bäst gestaltas. Första delen av en ”skärmtrilogi”, följdes av I Saw the TV Glow.