Välgjord men otillfredsställande skräckfilm om en ”halvsynsk” FBI-agent (Maika Monroe) som jagar en seriemördare som tycks ha ihjäl barnfamiljer via någon form av mystisk proxy. Ett utstuderat bild- och ljudarbete ger denna film en tät, äcklig stämning – men det blir mer och mer klart att ”vibes” är det enda som regissören och manusförfattaren Osgood Perkins är ute efter. Filmen blir en effektsökande uppvisning som inte missar en chans att krypa under huden på åskådaren – men det är bara för stunden, och den outvecklade storyn blir inte ens närvarande förrän den måste förklaras och redovisas i en oskön sista del. Filmens fixering på Monroe är särskilt missvisande, eftersom den får oss att leta efter en karaktärsstudie i När lammen tystnar-stil. I själva verket är hennes medvetet och lättköpt stela spel (för att inte tala om Nicolas Cage som titelfiguren) bara en av filmens många specialeffekter.