Säregen melodram, trots en väl tilltagen intrig en av erans mest allvarsamma, om melankoliska Jean Arthur, som flyr sin stenrike, blindgalne och bokstavligen mordiskt svartsjuke man (Colin Clive) och finner kärleken i en elegant, parisisk hovmästare (Charles Boyer). Den olyckliga kärleksintrigen tar de turer man kan vänta sig och mynnar ut i en del absurda överdrifter som mord och, mest minnesvärt, en Titanic-doftande final på ett av Boyers dömda fartyg. Stabilt manus, på det stora hela, men det är Borzages osvikliga allvar, fokuset och momentumet han ger åt skådespelarna, som gör att man hajar till inför vad man ser och tror på dramat även i de mest melodramatiska ögonblicken.