Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

Elf (2003)

Jultomten råkar få med en bebis från ett barnhem hem till Nordpolen – barnet växer upp till Will Ferrell, en extremt naiv ”tomtenisse” som blir fisk på land när han åker till New York för att hitta sin riktiga pappa, en självupptagen businessman (James Caan). En ganska långsökt och syntetisk komedi som blivit en smärre klassiker på grund av hur ofta den visats – man vill såklart inte vara någon humbug-gubbe men filmen har inte så mycket att komma med; som julfilm är den rätt bister och som modern komedi är den för mesig, Ferrell stannar upp filmen och punkterar varje scen genom att upprepa ett stående skämt (Caan verkar genuint besvärad också) och mängden smygreklam gör att filmen mest känns som en förlängd Black Friday-reklam. Som barnfilm duger det, emellertid; filmen blir ju aldrig sämre än förutsägbar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *