film, Filmloggen

Djävlarna (The Devils, 1971)


Ken Russells minst sagt intensiva skildring av en häxjakt i 1600-talets Frankrike blev (tillsammans med A Clockwork Orange) 1971 års milstolpe vad gäller våld och sex på film. Oliver Reed är fenomenal som bristfällig och bohemisk präst som lever för att hålla sin lilla stad självständig från de korrupta kardinalernas influens. En manisk, vanskapt nunna (Vanessa Redgrave, också oförglömlig) driver sig till att anklaga honom för att stå i förbund med djävulen varpå en process drar igång.

Russell kastar oss rakt in i ett medeltida helvete – från början till slut är filmen full av ruttna lik, horribel tortyr och blodiga orgier; filmens ursinne matchar dess skildring av statsmässigt hyckleri och det starka budskapet att makt och inflytande, nu som då, driver den styrande klassen, oavsett om spelet kallas för politik eller religion.

Många kritiker pallade inte trycket, utan vek sig dubbla i moralpanik och filmen förbjöds eller censurerades i många länder, bland annat i Sverige (av någon anledning gick den sedan på bio utan klipp ett år senare) och i Finland, där den inte blev tillåten förrän år 2001. En reaktion som ironiskt nog fungerar som en liten metasvans till filmens oförsonliga skildring av religiöst, sexuellt förtryck och dess skärskådning av alla samhällsformers korrupta hierarkier.