En film som verkar existera av två anledningar. Dels vill Ang Lee ha ett bortslösbart projekt som han kan testa ny filmteknik på – den är nämligen inspelad i 120 rutor per sekund och manuset har legat och dammat på hyllan sedan bokstavligt talat 1997.
Den andra anledningen verkar vara att också Will Smith vill spela gammal agent som jagas av forna uppdragsgivare – den här gången med twisten att hans 25-åriga klon lejts att ha ihjäl honom. Trots att vi gått ljusår fram i CGI-teknik sedan 90-talet så ser klonen ganska konstig ut, särskilt är något fel med hans fucking mun (sorry, var tvungen).
Det här borde vara en film från 1999 av John Woo med Denzel Washington som man kan se om man är sjukskriven och en pizza på armlängds avstånd stirrar på en. Istället är det en väldigt oinspirerad och generisk film från 2019 som ingen kommer minnas eller återvända till någonsin. Någonsin. Det är lite deppigare än det skulle behöva vara.