dagböcker, kritik

Tisdag 22/3 2022


I DN, en bra analys av hur propaganda fungerar. Och modig, eftersom den nästan lyckas peta på elefanten i rummet – att nyheter alltid förutsätter narrativ och att media aldrig kan upplysa människor till 100%. Var och en måste till syvende och sist förlita sig på sitt eget omdöme. Det finns såklart skillnader (främst i avsikt och intention) mellan rysk propaganda (vars avsikter är mycket specifikt riktade), amerikanska mainstreamnyheter (ägda av företag, därmed hårt styrda, selektiva och filtrerade) och Sveriges maktfullkomliga public service-apparat (som äger nyhetsnarrativen, och som vi i praktiken inte kan ifrågasätta/påverka, och som därför agerar naivt och utan självinsikt, oförmögna att hantera bias och yttre influenser) men gränserna är inte jättetydliga och tendenserna blöder ofta samman. Mycket av vad som sägs i artikeln borde vara allmänbildning för alla.


Skolattack.

Det verkar råda delade meningar om huruvida detta uppmärksammas mer eller mindre än det borde.

Är två mördade människor värda mer eller mindre än tusentals döda i Ukraina som i sin tur är värda mer eller mindre än tusentals döda i Yemen?

Eller 10 döda, 27 skadade i Belgien? Där, i förra veckan, körde en bil in i en folkmassa. Igår dödade en artonåring två lärare. Det finns inga tecken på att det hade något med brunhyade människor att göra. Då finns det plötsligt ingen story? Ungefär så. Fienden är inte ”oss”. Fienden är en barbarisk arab eller en ryss, ”sjukdomar” på världen – de andra. ”Vi” är inbördes offer för tragedier. ”Vi” kan inte begå våld. Inte så att ”vi” blir fiender till oss själva. Hur skulle det se ut? Fienden är alltid någon annan, ju.

Men en annan sanning måste också betänkas. Psykisk ohälsa är ett mysterium för alltför många människor. Jag tror inte att en politisk ideologi, eller en religion, i sig kan driva människor till att bruka våld mot andra. I just don’t. Det måste börja i en splittrad människa och de utvägar splittringen ger. För några veckor sedan dödades en obeväpnad, oskyldig man av polisen. Hans enda brott var att vara sjuk. Sådant händer hela tiden. Det hör ihop. Vi måste sluta tänka i termer av våld. Det går som bekant runt. Kan vi tänka i termer av vård och dialog kan vi också förebygga våld. Det går att lära sig, det går att hitta metoderna.

En förutsättning är att information är viktigare än profit. Så länge våld och skräck säljer har vi ett stort hinder