1984 USA 141 min. färg/35mm/1.85:1. R: John Cassavetes. S: Gena Rowlands, John Cassavetes, Diahnne Abbott, Seymour Cassel, Margaret Abbott, Jakob Shaw, Eddy Donno, Joan Foley, Al Ruban, Tom Badal.
Cassavetes sista studie i desperation. Han spelar författare vars liv övergått till att bli en alkoholdränkt serie halvhjärtade orgier; Rowlands spelar ännu en manisk kvinna som här inte får vårdnaden om sitt barn eftersom hon är mentalt sjuk. Efter mycket om och men framgår det att de är syskon och när de möts efter lång tids frånvaro i mannens hus går deras tillvaro från den lilla randen av social ordning till en praktiskt taget surrealistisk uppluckring av den.
Detta är förmodligen Cassavetes mest ambitiösa film; det är svårt att säga om den är mer komplex än kaotisk, eller vice versa, men händelseförloppen känns aldrig något annat än genuina och plågsamt verklighetstrogna. Någonstans mellan lagren av den vagt episodiska intrigen (som i princip bara visar oss två desperata människor, tragiskt oförmögna att ta hand om sig själva) bultar en självbiografisk mani, då och då i de särskilt mystiska små ögonblick som ryms i sprickan mellan ångest och eufori; Cassavetes obegripliga drivkraft gör att filmen fängslar och fascinerar även när man är övertygad om att det är det mest utdragna elände man någonsin sett. Man glömmer aldrig denna hopplösa filmjävel… som för övrigt producerades av Cannon!