Fredrik Fyhr
Tidvisa rapporter och osorterade telegram
I Spy (2002)
Huj, uj, uj! Flera grader av fel, fel, fel i den här lattjolajbanslådan; gjord i en tid då man fortfarande trodde att folk ville se buddycopfilmer och spionkomedier; samma folk trodde att Owen Wilson kunde bli actionstjärna och Eddie Murphy trodde att Eddie Murphy fortfarande var det. Han spelar boxare, Wilson spion, men denna buddycop-intrig får storstryk av Lilla Jönssonligan, som är otroligt genomtänkt i jämförelse. Själva varumärket är en gammal 60-talsserie men manuset är en uppkastad hårboll där man uppenbarligen försöker konkurrera med Die Another Day detta år; storyn, till den mån den finns, innefattar ett osynligt stridsflygplan (med mera). Sicket kreativt omdöme! Malcolm McDowell dyker upp som om han har något där att göra men filmen hinner inte börja förrän den slutar; det är tydligt redan efter fem minuter att ingen vet vad de håller på med och trots att det mesta är obegripligt är det samtidigt totalt förutsägbart. Svårt att tro att de ens var klara med filmen tills deadline; detta är filmen du zappar förbi på TV och efter tre minuter överger.
