Pather Panchali. 1955 INDIEN 119 min. sv/35mm/1.37:1. R: Satyajit Ray. S: Kanu Bannerjee, Karuna Bannerjee, Chunibala Devi, Uma Das Gupta, Subir Banerjee, Runki Banerjee, Reba Devi, Aparna Devi, Tulsi Chakraborty.
Den första indiska filmen som nådde berömmelse över hela världen, Satyajit Rays debutfilm, hans första del i sin “Apu-trilogi” och en av de bästa filmer som gjorts om fattigdom. Utspelar sig i början av 1900-talet i en indisk by där den lite drömmande mannen inte kan upprätthålla sin familj vilket leder till slit och bitterhet från fruns håll samt till att äldsta dottern blir en tjuv och yngre sonen Apu utanför. Skildringen av vardagen är extremt oglamorös, avskalad och minimalistisk – tydligt inspirerad av den italienska neo-realismen, men med en egen lokal angelägenhet. Filmens spartanska kvalité har sina begränsningar, men det är en skickligt gjord och sublimt filosofisk melodram med mycket fina skådespelare (inklusive till synes uråldriga Devi som snäll, skröplig tant) och ett perspektiv som hela tiden låter åskådaren betrakta det som sker i lugn och ro – och finalen är hjärtskärande. Musik av Ravi Shankar, liksom i uppföljarna Den obesegrade och Apus värld. 4/5 8/10. 2014.
