Play it Again, Sam. 1972 USA 85 min. färg/35mm/1.85:1. R: Herbert Ross. S: Woody Allen, Diane Keaton, Tony Roberts, Jerry Lacy, Susan Anspach, Jennifer Salt, Joy Bang, Viva, Susanne Zenor, Diana Davila, Mari Fletcher.
Mild blandning av romantisk komedi och generell ”filmreferensfilm”, med manus av Allen byggt på hans pjäs (eventuellt ursprunget till det kollektiva missförståndet att någon någonsin säger ”Play it again, Sam” i Casablanca). Han spelar Allen, en neurotisk filmnörd vars fru lämnar honom för att han är för tråkig. Omtänksamma paret Keaton och Roberts försöker fixa nya kvinnor åt honom men resultaten blir katastrofala; med hjälp och råd av sitt alter ego (Humphrey Bogart!) kommer Woody fram till att den enda han funkar ihop med är Keaton. Underhållande historia som inte direkt har någon stark intrig men som förstås håller igång på de välgjorda dialogerna och de fina skådespelarna. Filmen refererar konstant till klassiska filmer och filmen både börjar och slutar vid flygplatsen i Casablanca. 3/5 7/10. 2012.
<- En gentleman kommer till sta’n.
-> En hunds testamente.
