House of Games. 1987 USA 101 min. färg/35mm/1.85:1. R: David Mamet. S: Lindsay Crouse, Joe Mategna, Mike Nussbaum, Lilia Skala, J.T Walsh, Willo Hausman, Karen Kohlhaas, Steven Goldstein, Jack Wallace, Ricky Jay.
Exceptionellt intelligent och fascinerande thriller med ambitiösa psykoanalytiska undertoner om framgångsrik författare och psykonalaytiker (Crouse) som lär känna en grupp professionella bedragare, med sexuellt laddade Mantegna i spetsen, och blir mer och mer indragen i ett rollspel som blir mer och mer dödsallvarligt för att mynna ut i en minst sagt besk upplösning. Regidebut för framgångsrika pjäs- och manusförfattaren Mamet är en mästerligt berättad thriller gjord på samma guldnivå som Hitchcocks bästa. Det karaktäristiskt dialogdrivna manuset har en pjäsliknande struktur, men Mamet lyckas komma undan all teatralitet genom det briljanta draget att låta temat om illusioner bli del av filmens visuella stil – Intrigen är ständigt pågående och oavbrutet snårig, men den som tycker den är förutsägbar missar poängen; filmen går ut på att ingenting är vad det ser ut att vara. Dessutom har Mamet laddat sina karaktärer med flera subtila psykologiskt neurotiska och paradoxala drag som han inte väljer att förklara rakt ut, och som istället gör att filmen går att se flera gånger för att hitta nya meningar i de händelser som utspelar sig. Går att se som en föregångare till 90-talsthrillers som De misstänkta, men är betydligt mer subtil, elegant och substantiell eftersom den förutsätter att åskådaren är intelligent nog att ifrågasätta bilderna och inte bara acceptera allt som menlös underhållning. 5/5 9/10. 2012.
