2003 USA 81 min. färg/35mm/1.33:1. R: Gus Van Sant. S: Alex Frost, Eric Deulen, John Robinson, Elias McConnell, Jordan Taylor, Carrie Finklea, Nicole George, Brittanny Mountain,
Van Sants uppmärksammade Guldpalmsvinnare om en dag på ett amerikanskt high school och ungdomarna där, varav två på eftermiddagen genomför en Columbine-liknande massaker. Tanken är att göra en Haneke-aktig film med passivt registrerande kamera och totalt realistiska, autentiska inslag utan att åskådaren leds till några svar – det stora problemet är att filmen paradoxalt nog är extremt stiliserad och självmedveten, filmen blir en ”elefant” i sitt eget rum och det dämpade, lobotomerade rastret som ligger över filmen påminner inte alls om ”verkligheten”. Det är förmodligen inte rättvist att kalla filmen spekulativ, som vissa kritiker gjorde; Van Sants avsikter är säkert ärliga men han tycks inte vara tillräckligt begåvad för att göra en film som omfamnar alla denna filmens ambitioner. Han halkar då och då in i pretentiösa bilder och tomt allegoriska passager – mördarna tittar exempelvis på en TV-dokumentär om Hitler, som för att motsägelsefullt hinta på någon slags ”mening” – och använder dessutom samma emotionalistiska grepp för att engagera åskådaren som i vilken annan amerikansk film som helst; filmen blir ”skrämmande” och ”skakande” men också ”spännande”, ”gripande”, ”tragisk”. Mördarna blir oundvikligen ”skurkar” och dessutom har filmen en blond ”hjälte” som åskådaren identifierar sig med. Filmen känns som en ambitiös kortfilm uppblåst till spelfilmslängd via långa tagningar som saknar visuell eller allegorisk poäng. 2/5 5/10. 2012.
<- Elena och männen.
-> Elevator.
