Dr. Strangelove or: How I Learned to Stop Worrying and Love the Bomb. 1964 USA/STORBRITANNIEN 93 min. sv/35mm/1.66:1 R: Stanley Kubrick. S: Peter Sellers, George C. Scott, Sterling Hayden, Keenan Wynn, Slim Pickens, Peter Bull, James Earl Jones, Tracy Reed, Jack Creley, Frank Berry.
En galen amerikansk general vid namn Jack Ripper startar en process att provocera fram ett tredje världskrig genom att släppa en atombomb i Sovjet, men ryssarna har tyvärr en ”domedagsbomb” som detonerar när bomben släppts. Amerikas president, ett flertal generaler, ryska ambassadören, och den vetenskaplige specialisten doktor Strangelove, absolut en av filmhistoriens mest bisarra rollfigurer, samlas i Pentagon för ett krismöte. Det finns inte en frisk människa i denna ständigt aktuella klassiker – en vansinnigt intelligent komedi som spelar som en allvarlig film utan att någonsin tappa masken. Extremt djärv – släppt mitt under Kubakrisen – och verkligen kolsvart, men så lyckad i alla avseenden att den inte kan förnekas, eller motstås, och sedan den kom har den bara åldrats som vin. Peter Sellers är legendariskt bra i tre olika roller; den högnäste överste Mandrake, den mysige president Mufflin och doktor Strangelove som har svårt att skilja på presidenten och ”mein führer” (samt hålla koll på sin arm, som lever sitt eget liv). Övriga skådespelare – Scott, Hayden, Pickens, Bull – är också fantastiska och skulle var och en för sig kunna driva varsin film till himmelska höjder – och då har vi inte ens nämnt den store patrioten ”Bat” Guano. Vidare: Briljant scenografi av Ken Adam och fenomenalt manus av Kubrick och Terry Southern byggt på en allvarlig roman som Kubrick tyckte var så absurd att den fungerade bättre som komedi. En av de bästa filmer som någonsin gjorts, lika fasansfull som oundvikligt komisk. 5/5. 10/10. 2000, 2002, 2010, 2016.
<- Drowning Mona.
-> Dr. T & kvinnorna.
