Judgment at Nuremberg. 1961 USA 179 min. sv/35mm/1.85:1. R: Stanley Kramer. S: Spencer Tracy, Maximilian Schell, Burt Lancaster, Richard Widmark, Marlene Dietrich, Judy Garland, Montgomery Clift, William Shatner, Werner Klemperer, Kenneth MacKenna, Torben Meyer, Joseph Bernard, Alan Baxter, Edward Binns, Virginia Christine, Otto Waldis, Karl Swenson, Martin Brandt, Ray Teal, John Wengraf, Ben Wright, Howard Caine, Olga Fabian, Paul Busch, Bernard Kates.
Ett mot alla odds utmärkt drama om rättegången mot fyra domare från Nazi-Tyskland som efter andra världskriget, och inför det kalla kriget, måste stå till svars för de vedervärdigheter de godkänt i sina diktatoriska rättsprocesser. Tracy är sedvanligt perfekt som den amerikanske domaren som pressas från flera håll samtidigt som han måste ta ställning till etik och moral kontra rättssystemets principer och människans mörka sidor överlag. Manusförfattaren Abby Mann har mycket på hjärtat och den sakliga framställningen av Kramer gör att ingen minut blir överflödig; filmen är intensiv rakt igenom, vet precis vad den vill ha sagt och håller ett stolt och ärbart huvud högt genom hela filmen, varför den aldrig (med tanke på stjärnorna i rollistan) snubblar över i tillrättalagda schabloner. Det intensiva fokuset kommer tvärtom också från skådespelarna, särskilt Schell i sitt livs roll som den uppslitne tyske försvarsadvokaten. Somliga fnös orättfärdigt åt filmen, trots att allt i den fungerar fantastiskt; den har förblivit väldigt populär och årtionden senare framstår den som nästan absurt sofistikerad för att vara en Hollywoodproduktion. Bilderna från förintelselägren i Dachau och Bergen var de första av sitt slag som visades i en amerikansk mainstreamfilm. Mann gjorde senare om manuset till en Broadwaypjäs, då med Schell i Tracys roll. Videosöndag-recension (mästerverk). 5/5 9/10. 2020.
<- Domino.
-> Dom kallar oss mods.
