1941 USA 119 min. sv/35mm/1.37:1. R: Orson Welles. S: Orson Welles, Joseph Cotten, Everett Sloane, Agnes Moorehead, Dorothy Comingore, Ray Collins, George Coulouris, Ruth Warrick, William Alland, Paul Stewart, Erskine Sanford, Fortunio Bonanova, Gus Schilling, Philip Van Zandt, Georgia Backus, Harry Shannon.
Welles makalösa debutfilm om Charles Foster Kane (Welles), en stor tidningsägare och mediamagnet, älskad och hatad, dör med ”rosebud” som hans sista ord i hans ensliga palats. En reporter får i uppdrag att ta reda på vad det ordet betydde och han besöker människor och läser gamla journaler och vad som följer är varje persons tillbakablick på Kanes fascinerande liv – men ju mer vi lär oss om Kane, desto mer avlägsen verkar han vara och inte ens när vi vet svaret på gåtan har den egentligen lösts. En legendarisk – men uppriktigt talat alldeles otrolig – film som är den filmhistoriska stafettpinnen från D.W Griffiths och Sergej Eistensteins dagar. Brukar ofta anses vara ”världens bästa film” och det är inget dåligt val, den är åtminstone tekniskt sett kanske mer revolutionerande än någon annan film i historien; att Welles var under trettio när han gjorde den är lika obegripligt som filmens styrka i övrigt. Ett genialiskt, extremt mångbottnat manus, en vattentät uppsättning av fantastiska skådespelare, makalöst foto (av Gregg Toland) och dramatisk musik av Bernard Herrmann. I övrigt är det svårt att ge mer beröm åt en så erkänd, och sinnessjukt genomanalyserad, film. Man kan konstatera att filmen är ett bra exempel på ett filmiskt dynamitpaket – allt i filmen är bra med råge. Svenska originaltiteln var (helt enkelt) ”En sensation!”. 5/5 10/10. 2000, 2005, 2009, 2013.
<- Citizenfour.
-> Citronträd & motorolja.
