Vedreba 1967 SOVJET/GEORGIEN 72 min. sv/35mm/1.37:1. R: Tengiz Abuladze. S: Spartak Bagashvili, Rusudan Kiknadze, Ramaz Chkhikvadze, Otar Megvinetukhutsesi, Zura Quapianidze, Nana Kavtaradze, Irakli Uchaneishvili, Tengiz Archvadze, Geidar Palavandishvili.
Karg, besk, mycket introvert filmskildring av georgiska nationalpoeten Vazha Pshavellas dikter om människans natur i förhållande till krig, religion, Gud och pacifism. Filmen rör sig löst kring en berättelse om medlemmarna i den georganska kist-religionen och en man som blir fördömd av sin kristna kistby eftersom han inte vill skända sina fiender genom att kapa deras händer eller offra djur; han blir därefter en pilgrim, vandrar de kaukasiska fälten och bergen, besöker de muslimska kisterna och söker även sina drömmars heliga madonna, för att hitta en egen frälsning. Den interna logiken av georgisk kultur är förmodligen för överväldigande för att en utomstående helt ska kunna förstå filmen, men den allvarliga, djupt existentiella tonen (och den starka poesin) går inte att ta miste på – dessutom är filmen ett visuellt mästerverk, fyllt av oförglömliga, bleka svartvita bilder av karga landskap, religiös symbolik och mänskligt lidande. Ett bra exempel på den typ av utrotningshotat sällsynta filmpärlor som alltid funnits, och som fortfarande finns kvar till stor del outforskade, ifrån Östeuropa, utöver till exempel Tarkovskij. Starkt rekommenderad till verkliga cineastiska pilgrimer. 4/5 7/10. 2011.
<- Bäst i Sverige.
-> Cabaret.