Blonde Venus. 1932 USA 93 min. sv/35mm/1.37:1. R: Josef von Sternberg. S: Marlene Dietrich, Cary Grant, Herbert Marshall, Dickie Moore, Gene Morgan, Rita La Roy, Robert Emmett O’Connor, Sidney Toler, Morgan Wallace.
Laddad, om än irriterande komprimerad Sternberg/Dietrich-melodram – hon spelar nattklubbssångerska som återgår till sitt ”glamorösa” arbete för att hjälpa sin man (Marshall) ur en ekonomisk sits. Det leder dock till en nedförsbacke i form av en stenrik älskare (en mycket ung och grön Grant) och allmän omoral. Inledningsvis fascinerande med mångfasetterade karaktärsporträtt och en särskilt mystisk Dietrich i den hemlighetsfulla huvudrollen – även om detta var innan Hollywoods censurregler så lyckas dock inte filmen helt lyfta fram den svärta som berättelsen egentligen utstrålar, ett par sekvenser känns påskyndade och slutet inte helt trovärdigt. Fortfarande finns det mycket som är sevärt i filmen, inklusive flera uppseendeväckande ”höjdpunkter” – Dietrich sjunger ”Hot Voodoo!” iklädd apdräkt och är nakenbadande nymfett i början (en scen som ofta klipptes bort i tidiga utgåvor). 4/5 7/10. 2018.
