The Spy Who Loved Me. 1977 STORBRITANNIEN 125 min. färg/35mm/2.35:1. R: Lewis Gilbert. S: Roger Moore, Barbara Bach, Curd Jürgens, Richard Kiel, Caroline Munro, Walter Gotell, Geoffrey Keen, Bernard Lee, Lois Maxwell, Desmond Llewelyn, George Baker, Michael Billington, Olga Bisera, Edward de Souza, Vernon Dobtcheff, Sydney Tafler, Nadim Sawalha, Sue Vanner, Eva Reuber-Staier, Robert Brown, Marilyn Galsworthy, Milton Reid, Cyril Shaps, Milo Sperber.
Agent 007 slår ihop sig med en kvinnlig, rysk agent (Bach), för att stoppa galningen Strombergs (Jurgens) planer på att atombomba världen och skapa en ny värld under vattenytan. En Bondfilm helt gjord i Goldfinger-traditionen – strikt serietidningsunderhållning men oklanderligt genomförd och otroligt underhållande; en av de bästa Bondfilmerna och utan någon som helst tvekan Moores bästa; humorn som hans filmer ofta led av är nedslipat till ett klädsamt minimum (även om klassiske stålkäftade lakejen Jaws (Kiel) närmar sig fars-stadiet) och dessutom är den självsäkra Bach tveklöst den bästa Bondbruden (intrigerna går så långt så att hon till slut är besluten att döda allas vår James). Eventuellt den enda Bondfilmen med Roger Moore som riktigt kommer upp i Sean Connerys glansdagar (Ur dödlig synvinkel är en utmanare). Uppföljare: Moonraker. Videosöndag-recension. 4/5 8/10. 2001, 2015, 2017.
