Nineteen Eighty-Four. 1984 STORBRITANNIEN 113 min. färg/35mm/1.66:1. R: Michael Radford. S: John Hurt, Richard Burton, Suzanna Hamilton, Cyril Cusack, Gregor Fisher, James Walker, Andrew Wilde, David Trevana, David Cann, Anthony Benson, Peter Frye, Roger Lloyd Pack, Rupert Baderman, Corinna Seddon, Martha Parsey.
Orwells klassiker får en väldigt noggrann och beundrande cinematisk behandling – på rätt år! – som på ett intelligent sätt fångar åskådaren i sympati med Hurt och Hamilton, som spelar älskarna som är självmordsbenägna i sin tro på livet i en framtidsvärld där ”Storebror” har total makt och översikt över varje samhällsmedborgare. Förutom att vara lyckad tekniskt – estetiken är perfekt och berättelsen är paranoiaframkallande på många intelligenta sätt – så är detta också en tragiskt obönhörlig film där berättelsen är i symbios med ett visuell narrativ (som också innehåller en hel del subtil symbolisk tematik) vilket gör att filmen riktigt attackerar åskådaren och gör berättelsen just så angelägen och ”verklig” som den är och måste vara i våra huvuden. Rent konventionellt är det inte en ”spännande” eller ”underhållande” intrig, såklart, och filmen är tät på gränsen till jämtjock, men samtidigt är det svårt att klaga på sådana element i en dystopisk skildring. Det är svårt att tänka sig att romanen kan bli en bättre film än så här. 4/5. 8/10. 2014, 2016.
<- 1984 (1956).
-> 2010.
Ett svar på ”1984 (1984)”