1998 FRANKRIKE 118 min. färg/35mm/2.39:1. R: Jean-Marie Poiré. S: Christian Clavier, Jean Reno, Muriel Robin, Marie-Anne Chazel, Christian Bujeau, Pierre Vial, Jean-Paul Muel, Claire Nadeau, Christian Pereira, Marie Guillard, Philippe Beglia, Didier Bénureau, Philippe Morier-Genoud, Elisabeth Margoni, Jacques Mathou, Jacques François, Sylvie Joly, Jean-Luc Caron, Patrick Burgel, Eric Averlant, Armelle, Franck-Olivier Bonnet, Roger Dumas, Philippe Nahon, Olivier Claverie, Olga Sékulic, Michèle Garcia, Mireille Franchino, Arielle Sémenoff, Frédéric Baptiste, David Gabison, Georges Téran, Rodolphe Sand, Laurent Gendron, Laurence Badie, Louba Guertchikoff, Théophile Sowié, Josette Ménard, Jonathan Reyes, François Gamard, Candide Sanchez, Nicolas Blettner, Michel Crémadès, David Talbot, Jérôme Hardelay, Mélanie Hardelay, Jean-Marie Poiré.
Högljudd och flamsig uppföljare där duon måste återvända till 90-talet för att reda ut vad som hänt med kungens stulna juveler (Clavier snodde dem redan i förra filmen!) vilket leder till upprepningar av samma skämt, ett par väldigt omständliga vurpor fram och tillbaka i tiden, onödiga sidointriger om nya ättlingar och väldigt många skämt om poliser och tandläkare. Den typ av uppföljare där man inte varit så noga med hur den förra filmen slutade, och man kan verkligen tycka att någon kapat manuset här och var; detta pågår alldeles för länge och flyger hela tiden ut ur sina egna ramar. Men man kan inte klandra filmen för att vara opersonlig, och den har vilja och karaktär nog att hålla takten med sig själv och sina egna idéer, vilket trots allt inte är det lättaste. Trots ett cliffhanger-slut dröjde det arton år innan en tredje film kom. Den (Les visiteurs: La révolution) var det tydligen ingen i Sverige som ville importera. 2024.