2008 STORBRITANNIEN/FRANKRIKE/USA 120 min. färg/35mm, CineForm RAW, HDTV/2.35:1. R: Danny Boyle. S: Dev Patel, Freida Pinto, Irrfan Khan, Saurabh Shukla, Anil Kapoor, Rajendranath Zutshi, Azharuddin Mohammed Ismail, Ayush Mahesh Khedekar, Mahesh Manjrekar, Sanchita Choudhary, Himanshu Tyagi, Sharib Hashmi.
Fattig indisk tonåring (Patel) blir med i hindi-versionen av ”Vem vill bli miljonär” men kommer så långt att han blir arresterad och utfrågad av en hundögd polis (Khan) om hur det kommer sig att han vet så mycket. Denna emotionalistiska film varvar naturligtvis denna story med flashbacks som visar uppväxten i Bombay, dess farligheter, hans utsatthet och romantiska bestyr (med kärleken Pinto och kompisen Kapoor), och det visar sig att varje svar han gett har en koppling till hans erfarenheter… ”Ba-humbug!” säger en annan cyniker, men någon måtta får det väl ändå vara på de sockrade illusionerna? Boyle dränker hela sin tilltänkt tänkvärda film i en kontraproduktiv klippsoppa och oändliga feel good-montage som gör att allt, precis allt, från det storögda skådespeleriet till den obehagligt attraktiva fattigdomen, blir fullständigt fejkat. Till och med ”Vem vill bli miljonär”-avsnittet är gjort som om han aldrig slagit på en TV – vart är de andra frågorna? – och när han vill manipulera oss till att tro att en vykortsvacker saga är ”based on a true story” då måste du hålla emot för såväl Brahma som Vishnus skull. Men säg det till Oscarsjuryn som gav filmen åtta Oscars (!) för bästa regi, film, manus, foto, klippning, ljud och musik/sång. 2/5 5/10. 2015, 2016.
