Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

Sista tangon i Paris

mini3star Ultimo tango a Parigi. 1972 FRANKRIKE/ITALIEN 129 min. färg/35mm/1.85:1. R: Bernardo Bertolucci. S: Marlon Brando, Maria Schneider, Maria Michi, Jean-Pierre Léaud, Massimo Girotti, Giovanna Galletti, Catherine Allégret, Gitt Magrini, Luce Marquand.

Brando spelar dekadent nybliven änkling som efter fruns självmord blivit bitter och misogyn, varpå han inleder ett destruktivt sexuellt förhållande med en ung fransyska (Schneider) som fastnar i hans psykosexuella spel. Denna skandalomsusade ”klassiker” är en av få filmer som väckte upprörda känslor redan från början och som faktiskt förblivit kontroversiell, om än av något annorlunda skäl. De för sin tid rekordartat grafiska sexscenerna – särskilt de som innefattar våldtäkt och sodomi – ledde till censurdebatter i praktiskt taget varje land, samtidigt som filmen blev en enormt omskriven succé. Tekniskt sett är snuskigheterna tama idag och flera inslag är överskattade (manuset är ofokuserat, karaktäriseringen ojämn och hyllade Brando rätt konstig i huvudrollen). Men filmens psykosexuella stomme förblir provokativ och filmens intensitet, och insisterande på att gå in i de mest destruktiva sidorna av sexualitet, gör att filmen fortfarande känns som en fysisk, medryckande och omskakande upplevelse. Den ökända ”smörscenen” har blivit uppmärksammad på senare år när det uppdagats att nittonåriga Schneider behandlades oetiskt av Bertolucci och Brando – ett faktum som ironiskt nog ger filmens tematik ännu ett lager. 4/5 7/10. 2019.

försökigen