Miyamoto Musashi kanketsuhen: kettô Ganryûjima. 1956 JAPAN 105 min. färg/35mm/1.37:1. R: Hiroshi Inagaki. S: Toshirô Mifune, Kôji Tsuruta, Kaoru Yachigusa, Michiko Saga, Mariko Okada, Takashi Shimura, Minoru Chiaki, Takamaru Sasaki, Daisuke Katô, Haruo Tanaka, Kichijirô Ueda, Kokuten Kôdô, Ikio Sawamura.
Cirkeln sluts i Samurai-trilgoins sista del (efter Musashi Miyamoto och Duel at Ichijoji Temple) där Musashi (Mifune) blivit en legendarisk samuraj och nu försöker slå sig tillbaka i ett ödmjukt bondeliv, övertygad om att svärdets väg varit förgäves och att naturen ger en allt man behöver. Hans hjälp behövs fortfarande, dock, för att jaga bort banditer ur fredliga bondbyar och därutöver har han fortfarande två viljelösa kärleksobjekt på halsen – främst av allt har han den unge och av högmod blinda Kojiro Sasaki (Tsuruta), hans enda värdiga utmanare, som spanat på honom sedan förra filmen och är besatt av tanken att döda Musashi i en duell. Liksom andra filmen består denna film av en hel del mekaniska förlängningar av konflikten men det är den snyggaste och mest högproducerade delen i hela filmen; fantastiskt foto med oklanderliga bildkompositioner, med finalstriden på stranden som en suggestiv höjdpunkt, och skådespeleriet levererar. Tsuruta är trovärdigt iskall och Mifune övertygar när han får ro hem sin karaktär i en poetisk rundgång. Dessa tre filmer bör idealiskt ses i ett femtimmarssvep, då kontrasten mellan den första filmens början och denna films avslutning får sina rättmätiga episka dimensioner. 2013.