Rocco e i suoi fratelli. 1960 ITALIEN/FRANKRIKE 177 min. sv/35mm/1.85:1. R: Luchino Visconti. S: Alain Delon, Renato Salvatori, Annie Girardot, Katina Paxinou, Alessandra Panaro, Spiros Focás, Max Cartier, Corrado Pani, Rocco Vidolazzi, Claudia Mori, Adriana Asti, Enzo Fiermonte, Nino Castelnuovo, Rosario Borelli, Renato Terra, Claudia Cardinale.
Emotionellt överväldigande berättelse om en familj från den bonniga italienska södern som reser till Milano i norr för att vara nära en ditflyttad son – den härjade modern har hans fyra bröder med sig, däribland känslige själen Rocco (Delon) som verkar vara den enda som kan infria löftet om en framtid i den stora världen, men då som boxare. Ingenting går som planerat och karaktärernas olika destruktiva band – till religionen, familjehedern, klassen och inte minst till varandra – skapar en serie onda cirklar som omöjliggör alla drömmar. En storartad studie i gamla och nya värderingar och det odefinierbara i den motsägelsefulla människosjälen, med bara en darrande förhoppning om en möjlig frälsning någon gång i en avlägsen framtid. Som bidrag till neorealismen är filmen senkommen men tekniskt sett mer realistisk än många av filmerna gjorda på 40-talet – också oumbärlig för de med ett särskilt intresse för italiensk kultur, eftersom den nästan har lika mycket gemensamt med operan som med den politiska verkligheten. Oförglömliga skådespelare, särskilt Girardot som den fallna kvinnan som egentligen är den enda befriade figuren i filmen. 5/5 10/10. 2018.
