2000 USA/STORBRITANNIEN/TYSKLAND 124 min. färg/35mm/1.85:1. R: Philip Kaufman. S: Geoffrey Rush, Kate Winslet, Joaquin Phoenix, Michael Caine, Billie Whitelaw, Patrick Malahide, Amelia Warner, Jane Menelaus, Stephen Moyer, Tony Pritchard, Michael Jenn, Danny Babington, George Antoni, Stephen Marcus, Elizabeth Berrington, Edward Tudor-Pole, Harry Jones, Bridget McConnell, Pauline McLynn, Rebecca Palmer, Toby Sawyer, Daniel Ainsleigh, Alex Avery, Terry O’Neill, Diana Morrison, Carol MacReady, Tom Ward, Richard Mulholland, Ron Cook, Julian Tait, Deborah Vale, Tessa Vale.
Besvärlig historia, en sorts korsning mellan Shakespeare in Love och Hannibal, där Rush spelar (över) som Marquis de Sade, inspärrad på dårhus – han åtrår Winslet, arbetaren som smugglar ut hans texter, vilket också kan sägas för Phoenix, som spelar den mjäkiga präst som övervakar honom. Här finns uppslag för en intressant film, och man borde ha begripit det; istället spelar Caine filmens skurk, den nye föreståndaren för sjukhuset, en vedervärdig typ som representerar den ondskefulla överheten (i sin tur har han en ung hustru som han håller fången trots att hon drivs av egna lustar etc). Formellt sett är filmen välgjord och ståtlig, men den saknar mål, mening, sammanhang och karaktär – man har inte lyckats motstå frestelsen att göra om de Sade till en antihjälte i Don Juan-stuk, Caines antagonist förtar alla möjligheter till en mer komplex berättelse varpå Winslet och Phoenix mest velar runt som yra höns utan att komma i mål med sina roller. Urartar mot slutet för att landa i ett tramsigt, osannolikt slut, där det inte verkar som att berättelsen någonsin varit ute efter att få något sagt alls. 2024.