Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

Paradise Alley

mini2star 1978 USA 107 min. färg/35mm/1.85:1. R: Sylvester Stallone. S: Sylvester Stallone, Lee Canalito, Armand Assante, Frank McRae, Anne Archer, Kevin Conway, Terry Funk, Joyce Ingalls, Joe Spinell, Aimee Eccles, Tom Waits, Michael Jeffers, Max Leavitt, Paul Mace, Polli Magaro, Pamela Des Barres, John Monks Jr, Frank Pesce, Ray Sharkey, Frank Stallone Jr (Frank Stallone), Jeff Wald.

Stallones regidebut är en relativt underskattad melodram som lider av ett par storykrux. Han spelar Cosmo, ena brodern av tre, i det fattiga Hell’s Kitchen-distriktet i New York år 1946; hans storebror (Assante, i sin första filmroll) är en vemodig krigsveteran och lillebrorsan (Canalito) är ett klent begåvat muskelberg som efterhand dras in i gatubrottningens värld. Detta är en färgstark och personlig film som har mycket charm och drivs av påtagligt engagemang från Stallone, som skrev manuset innan genombrottet med Rocky. Sågades till fotknölarna av kritiker när den kom, eftersom dess överdrivna stil inte gick att ta på allvar, men filmen var före sin tid och påminner en hel del om vad som skulle komma på 80-talet. Filmens problem ligger i manuset och klippningen; av någon anledning lämnas nästan alla konflikter ouppklarade eller oklara i slutet, vilket i sin tur också är en olyckligt dum upprepning av Rocky; filmbolaget Universal klippte enligt Stallone bort 40 scener, 10 av vilka han satte in i en längre TV-version (som å andra sidan var runt 11 minuter kortare). Det hela är ett intressant kapitel i hans karriär, ett första försök att bli tagen på allvar (samma år hade han också huvudrollen i dramat F.I.S.T) innan han fick parkera sig som actionhjälte. En alternativ version på 109 min har släppts på BluRay. 2/5 5/10. 2021.

försökigen