1986 SVERIGE/STORBRITANNIEN/FRANKRIKE 149 min. färg/35mm/1.66:1. R: Andrei Tarkovskij. S: Erland Josephson, Susan Fleetwood, Andriosha Tarkovskij, Allan Edwall, Guðrún Gísladóttir, Sven Wollter, Valérie Mairesse, Filippa Franzén, Tommy Kjellqvist, Tintin Anderzon (röst), Helena Brodin (röst), Birgit Carlsten (röst), Jane Friedmann (röst), Martin Lindström (röst), Jan-Olof Strandberg (röst).
Tarkovskijs sista film, ett stillsamt epos om relationen mellan människan och det gudomliga. Josephson spelar en åldrad och förhållandevis framgångsrik filosof och författare som drar sig undan med sin familj och några vänner för en tid på landsbygden, varpå ett nukleärt världskrig bryter ut och lämnar sällskapet övergivna i nattlandskapet. I en bön lovar han att avsäga alla sina förbindelser till livet om kriget kan ta slut, och morgonen efter inser han att han inför sig själv måste stå till svars för sitt löfte. Är inte lika virtuos som Tarkovskijs tidigare filmer, men är precis lika enkel och hisnande genial – en till unik film som tål att ses om i all oändlighet. Symbiosen mellan det filosofiska budskapet, det visuellt konstnärliga och Tarkovskijs egna tekniska principer för filmskapandet är en magisk kombination med genuint mästerligt resultat, utfört till synes utan ansträngning. Är till viss del en hyllning till Ingmar Bergman, filmen spelades in på Gotland med några av hans favoritskådespelare och med Sven Nykvist, vars foto är helt häpnadsväckande. Dock är filmen tillägnad Tarkovskijs son, som spelar den symboliske pojken i filmen. Tarkovskij själv dog i lungcancer strax efter färdigställandet, och lämnade efter sig en kort men totalt unik renommé av konstnärligt filmskapande. 4/5 8/10. 2007.
