1976 USA 98 min. färg/35mm/2.39:1. R: Brian De Palma. S: Cliff Robertson, Geneviève Bujold, John Lithgow, Sylvia Kuumba Williams, Wanda Blackman, J. Patrick McNamara, Stanley J. Reyes, Nick Kreiger, Stocker Fontelieu, Don Hood, Andrea Esterhazy, Thomas Carr.
Affärsman i New Orleans (Robertson) förlorar fru och dotter i ett kidnappningsdrama men finner en dubbelgångare till frun sexton år senare i Florens. Genast blir han besatt av henne, men kan det finnas en hund begraven här? Ett av De Palmas första försök att imitera Hitchcock – detta är mer eller mindre en omdekorering av Vertigo (komplett med musik av Bernard Herrmann), men den långsökta och rätt förutsägbara storyn känns som något han och manusförfattaren Paul Schrader knåpat ihop på en pubrunda. Filmen är dock snygg och underhållande, och Lithgow är kul som skurkaktig biroll med parodisk New Orleans-dialekt, och hade inte varit ett lika stort misslyckande om det inte vore för Robertson, vars stenansikte aldrig uttrycker någon vidare “besatthet” och därför saboterar filmens helhet. Svensk biotitel var f.ö. skrattretande Gastkramad. 2013.