Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

O.C. and Stiggs

1987 USA 109 min. färg/35mm/2.39:1. R: Robert Altman. S: Daniel H. Jenkins, Neill Barry, Jane Curtin, Paul Dooley, Jon Cryer, Laura Urstein, Victor Ho, Ray Walston, Donald May, Carla Borelli, Stephanie Elfrink, Amanda Hull, James Gilsenan, Tina Louise, Cynthia Nixon, Greg Wangler, Dennis Hopper, Alan Autry, Louis Nye, Dan Ziskie, Martin Mull, Melvin Van Peebles, Tiffany Helm, Dana Andersen, Bob Uecker.

Typiskt rörig Altman-komedi, trots att denna passerar in i 80-talets våg av mer eller mindre smaklösa ungdomskomedier; storyn handlar sporadiskt om titelns två huvudpersoner och en hektisk sommar i deras liv. Huvudingrediensen är dock deras krig mot ärkefienden, medelklassfamiljen Schwab, med pappa Dooley i spetsen. En 80-talsvariant av flera andra filmer i Altmans katalog som i grunden är likadana – inte minst MASH – men som i många av de filmerna blir det snart tålamodsprövande att följa så genuint osympatiska karaktärer som Altman av någon anledning hyllar som hjältar. Filmen har sina stunder, dock, inte minst är Hopper kul i en typ av Apocalypse Now-parodierande biroll som militant galning och vissa av duons upptåg är lite småroliga. Men som i många av Altmans sämre filmer bevisar den att den inte fungerar i sin helhet genom att ha romantiskt inslag (kärleksobjektet Nixon) och motivation i karaktärerna (hatet mot familjen Schwab bygger på att pappan Dooley förskingrat pengar från Stiggs’ gamla dementa farfar) som nästan går åskådaren förbi. Spelades in 1985 men låg på studiohyllan några år, ett öde som drabbade flera av Altmans filmer. 2013.