Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

No

2012 CHILE/FRANKRIKE/MEXIKO/USA 118 min. färg, sv/video (U-matic), DI 2K/1.40:1. R: Pablo Larraín. S: Gael García Bernal, Alfredo Castro, Néstor Cantillana, Luis Gnecco, Antonia Zegers, Jaime Vadell, Diego Muñoz, Alejandro Goic, Marcial Tagle, Manuela Oyarzún, Elsa Poblete, Roberto Farías, Sergio Hernández, Paloma Moreno, César Caillet, Pablo Krögh, Amparo Noguera, Claudia Cabezas, Paulo Brunetti, Iñigo Urrutia, Pedro Peirano.

Fängslande och realistisk skildring av Chile anno 1988. För första gången sedan Pinochets tillträde 1973 ska en demokratisk valkampanj tillsättas; Bernal spelar reklamare för nej-sidan som måste använda ultra-kommersiella medel á la Coca Cola-reklamer för att folket ska lockas till att rösta rätt. Filmen skildrar lika mycket diktaturens terror som kommersens destruktiva kraft; Larraín har spelat in filmen på det arkaiska videoformatet U-Matic (samma som användes i chilensk TV på 80-talet) vilket, ihop med de utmärkta skådespelarna, gör att inte en sekund klingar falskt. Det som gör filmen fascinerande, och inte bara spännande, är att den är en lysande skildring inte bara av en period i Chile, utan även en skildring av 80-talets neo-kapitalistiska vändningar; sättet politiken och ideologin viker undan för reklamens innehållslösa bombardemang, och sättet det fungerar. Även framställd i 35mm. Videosöndagrecension2013, 2023.