Fredrik Fyhr

Tidvisa rapporter och osorterade telegram

Franciscus, Guds gycklare

mini4star  Francesco, giullare di Dio. 1950 ITALIEN 85 min. sv/35mm/1.37:1. R: Roberto Rossellini. S: Nazario Gerardi, Severino Pisacane, Aldo Fabrizi, Peparuolo, Roberto Sorrentino, Arabella Lemaitre Gianfranco Bellini.

Underskattat mästerverk gjort av Rossellini efter den kontroversiella affären med Ingrid Bergman och en oerhört mycket mer naivistisk och känslig film än något han gjorde innan eller efter. Filmen är strikt teologisk, och episodiskt berättad, och grundar sig i det extremt fromma helgonet Franciscus (Gerardi) som vägleder sina lärjungar genom den medeltida landsbygden, där de på olika sätt försöker vara till hjälp; de lider i sin spartanska sits och ingen verkar vilja ha dem där, men de fortsätter ändå sin samvetsfulla plikt med en stillsam envishet som snarare känns buddhistisk än katolsk. Hursomhelst finns många oerhört vackra ögonblick i denna film (gjord genom de enkla neorealistiska medlen) och det är en av få filmer i historien som kan sägas vara verkligt religiösa, utan vare sig ironi eller självupptagenhet, och fortfarande vara mästerliga bidrag till mänskligheten just därför. Videosöndag-recension (mästerverk). 5/5 10/10. 2017.

försökigen